Genetikens möjligheter och faror. Uttalande från de nordiska katolska biskoparna, 2002

Under de senaste åren har spektakulära framsteg gjorts när det gäller kunskapen om livets minsta beståndsdelar. I kraft av denna nya kunskap, särskilt inom genetikens område, hoppas man bland annat kunna hjälpa patienter som lider av obotliga sjukdomar. Dessa vetenskapliga framsteg inger mycket hopp och kan leda till mycket gott såväl för enskilda patienter som för vår gemensamma välfärd. Men vissa av deras medicinska tillämpningar väcker också farhågor och utmanar gemensamma etiska övertygelser.

För att bedöma dessa tillämpningar kan vi inte endast reagera känslomässigt, utan vi måste använda oss av allmänna objektiva kriterier för att bedöma varje enskild fall. Vi hoppas att dessa kriterier skall hjälpa oss komma till ett personligt ställningstagande i dessa viktiga frågor. Men härmed vill vi också bidra med vår röst, utifrån vår kristna övertygelse, i den offentliga debatten om mänsklighetens framtid.

Människans ansvar

Människan har skapats till Guds avbild och likhet (1 Mos 1:26) samt fått uppdraget att bruka och vårda jorden (1 Mos 2:15). Vi är inte ägare utan förvaltare av Guds skapelse. I detta förvaltarskap ligger en frihet under ansvar. Vi har friheten att utforska skapelsens mysterier och bruka jorden för att främja vår individuella och gemensamma välfärd. Men vi har också ansvaret inför Gud och kommande generationer att vårda miljön. Vi ser därför med oro utarmningen av den genetiska mångfalden som i längden kan äventyra livet på jorden. Att patentera DNA-sekvenser, särskilt hos människan, kan vara ett sätt att försöka tillskansa sig Guds prerogativ över sin skapelse. Livet tillhör ingen annan än Gud.

Människans okränkbarhet

Människans släktskap med Gud, som ytterligare stärktes genom Guds människoblivande i Jesus Kristus, innebär också att varje människa är en unik och oersättlig individ. Människan är en person, ett subjekt och äger en inneboende integritet från det ögonblick hon uppstår (konceptionen) fram till hennes död. Därför får människan aldrig behandlas endast som ett medel. Några av de medicinska tillämpningar som diskuteras förtingligar det mänskliga livet, dvs. gör det till en sak. Att klona en människa eller att skörda embryonala stamceller genom att förstöra ett embryo kränker människans fysiska integritet och gör henne endast till ett medel för någon annan.

Alla människors lika värde 

Genetiken utmanar vår övertygelse om alla människors lika värde. Gentester (screening) får inte leda till otillbörlig diskriminering. Människans värde bestäms inte av hennes gener. Alla människor oavsett hälsotillstånd har lika rätt att födas och att åtnjuta lagens skydd. Vi måste värna oss mot en “eugenisk mentalitet” i vilken endast de friska får födas. Risken finns också att genetikens möjligheter ökar klyftan mellan rika och fattiga. Dessa dyra spjutspetsteknologier får inte öka de friskas och rikas makt över de svaga. De måste komma alla till godo och främja det allmänna bästa i respekt för varje människans integritet.

De nordiska ländernas biskopar    upp

 


Utskriftsvänlig version           Tipsa en vän