En ung man, som i höstas tog livet av sin svårt hjärnskadade mor på ett sjukhem i Uppsala, dömdes den 12 mars av Uppsala tingsrätt till ett års fängelse för dråp. Modern, som var permanent sängliggande pga. svåra kramper, var endast delvis vid medvetande. Sonen sprutade in en dödlig dos sömnmedel genom en befintlig sond i mammans mage, och hon avled kort därefter. 22-åringen blev åtalad för mord alt. dråp, och åklagaren hävdade att fängelsestraff skulle bli påföljden. Försvaret yrkade dock att 22-åringen skulle slippa påföljd, då kvinnan led mycket svårt.
Enligt Upsala Nya Tidning var kvinnans släktingar och vänner överens om att hon själv skulle ha velat sluta sitt liv, om hon hade kunnat uttrycka det. Maken förklarade: – Min fru var fångad i sin kropp. Min son hade kärleken och modet att våga befria henne trots att han riskerade att själv förlora sin frihet.
Åklagaren i målet hade dock en helt annan uppfattning: – Som försvårande omständighet i valet mellan rubriceringen mord eller dråp ska rätten bl.a. ta hänsyn till om gärningen riktats mot någon som befinner sig i en skyddslös eller utsatt situation. Vilka signaler skulle en straffrihet i det här fallet sända ut? Nej, sjuka personer på svenska sjukhus ska inte behöva frukta att deras liv ska förkortas i förtid. De ska kunna känna sig säkra till livet.
Domen i målet, ett års fängelse, är långt under minimistraffet för dråp, som är sex års fängelse. Tingsrätten tog hänsyn till att brottet föranleddes av 22-åringens starka medkänsla med modern. I domskälen skrev tingsrätten dock att det är angeläget att barmhärtighetsmord inte tillåts, då det skulle få svåröverblickbara konsekvenser och innebära risker för svårt handikappade, sjuka och åldriga människor. När Upsala Nya Tidning i slutet av februari ställde en fråga till läsarna om "aktiv dödshjälp kan försvaras" svarade 71 procent ja.
Fall som detta aktualiserar svåra etiska dilemman i samband med livets slut. Katolska kyrkans övertygelse är dock att svårt lidande aldrig kan motivera att man tar en oskyldig människas liv, även om patienten själv begärt det. Bättre kunskap om smärtlindring och om andra förutsättningar för att göra livets slut till en meningsfull etapp för alla förutsätter ett klart avståndstagande mot eutanasi som ett "terapeutiskt alternativ."