Trettio år efter att det första barnet föddes med hjälp av provrörsbefruktning, säger fertilitetsexperter att de måste ta hand om ett växande problem med reproduktionsturism som utsätter kvinnor och barn för risker.
Mer än 3,5 miljoner barn har fötts med hjälp av provrörsbefruktning sedan den 25 juli 1978, när det första provrörsbarnet Louise Brown förlöstes med kejsarsnitt på universitetssjukhuset i Cambridge av två brittiska läkare, Robert Edwards och Patrick Steptoe. Läs mer >> Sedan dess har mycket hänt, och de senaste fem åren har billiga flyg, öppna gränser och en snabb utveckling inom vården gjort det lättare för infertila par att söka behandling i länder där kostnaden är markant lägre.
De flesta kvinnor som behandlas för infertilitet är mellan 30 och 39 år gamla. Kvinnorna blir dock allt äldre, i takt med att de väntar med att bilda familj. Europa leder i antalet infertilitetsbehandlingar följt av USA. Europeiska fertilitetsexperter ser en växande trend i att kvinnor återvänder från behandling i andra länder med flerbördiga graviditeter, men även inom Europa skiljer sig praxis. Säkerhetsåtgärder i vissa länder är förbjudna i andra. I Storbritannien och Sverige implanteras högst ett eller två ägg medan andra länder inte har de restriktionerna, och högre kostnader för behandlingen i Västeuropa driver par till att söka hjälp i Östeuropa, där de kan få behandling till mycket lägre pris med större risk.
Problemet, enligt experterna, är att utan internationell reglering för att hjälpa par att välja säker vård, tar för många risker på sjukhus som i vissa fall inte tillhandahåller tillräckligt hög standard. I vissa fall händer det att par inte vet var äggen kommer ifrån eller att kvinnan blir gravid med flera embryon. Detta är den största risken för en provrörsbehandling menar Francoise Shenfield, fertilitetsexpert vid Londonuniversitetet, som arbetar med etikfrågor samt är ledamot i det europeiska sällskapet för mänsklig fortplantning och embryologi (ESHRE). Guido Pennings, professor i etik och bioetik vid universitetet i Gent i Belgien, menar att regeringar, patientorganisationer och läkare borde organisera kampanjer för att höja kunskapen om risker och möjligheter med vård över gränserna.
Källa: Reuters (in.reuters.com)