I en intervju med tidningen Sydsvenskan varnar Sten Eirik Jacobsen, professor i stamcellsbiologi vid Lunds Universitet, för att sätta för stor tillit till stamcellsforskning.
Detta forskningsområde har de senaste veckorna diskuterats i media mer än någonsin, efter att beslut om forskningsfinansiering tagits i såväl EU som i USA. Läs mer om EU:s nya forskningsbudget >> Läs mer om vetot från president Bush mot viss embryonal stamcellsforskning >>
- Den största missuppfattningen om stamcellsforskning är att tekniken kan bota all världens sjukdomar. Att frälsaren har kommit, säger Sten Eirik Jacobsen till Sydsvenskan. - Det är inte ens säkert att stamcellsforskningen kommer leda till några genombrott för den praktiska sjukvården. Jag tror att det dröjer minst 20 år innan eventuella, banbrytande behandlingar mot till exempel diabetes kommer, säger han vidare.
Sten Eirik Jacobsen vill även poängtera att långt den största delen av stamcellsforskningen sker på adulta stamceller från vuxna individer. - Ungefär tio procent av stamcellsforskningen sker på embryonala celler och kan anses kontroversiell, säger han.
När det gäller blodsjukdomar har stamcellsbehandling med adulta stamceller visat sig effektiv. På 60-talet gjordes de första benmärgstransplantationerna på människor, och blodstamceller från friska, vuxna personer används nu regelbundet för att skapa ny benmärg hos patienter med leukemi. Nästa stora genombrott på området var på 90-talet, då man förstod att alla organ kan ha stamceller, även hjärnan. - Det betyder att kroppen kan nybilda de flesta typer av celler vilket gav stamcellsforskningen ett uppsving, säger Sten Eirik Jacobsen.
Inom sjukvården är det dock än så länge bara blodceller läkarna kan transplantera. - Innan ytterligare praktiska resultat nås måste forskarna lära sig styra stamcellernas utveckling till specifika celler, sådana som till exempel kan producera insulin. Sedan ska de nya cellerna transplanteras utan att kroppen stöter bort dem, säger Sten Eirik Jacobsen.
I en intervju med TV-kanalen CNN gav två ledande brittiska stamcellsforskare uttryck för liknande försiktighet och påpekade att behandling med hjälp av embryonala stamceller ligger långt fram i tiden, om det någonsin blir verklighet. Det var Colin McGuckin, professor i regenerativ medicin vid Newcastleuniversitet, som i en intervju i början av augusti anklagade media och vissa politiker för att ha snedvridit allmänhetens uppfattning i frågan genom att ha överdrivit chanserna för att så småningom kunna bota allvarliga sjukdomar som Parkinsons och Alzheimers.
- Vad vi kommer att se är en eller två patienter som på något sätt blir bättre, och folk kommer att kalla det för slutet för Parkinsons och Alzheimers, sade Colin McGuckin till CNN. – Men det kommer att gå mycket långsamt. Vi hör väldigt många upphaussade berättelser om vad stamceller kan åstadkomma, men i verkligheten har vi mycket arbete kvar, fortsatte han. Colin McGuckin berättade också för CNN att forskningsanslag ofta missköts, och att det skulle behövas mer pengar till att tackla basala hälsoproblem i stället för att använda anslag till spekulativa områden som embryonal stamcellsforskning.
- Det som dödar ett stort antal människor i tredje världen är infektioner, och miljoner till stamcellsforskning kommer inte nödvändigtvis att hjälpa oss att behandla de infektionssjukdomar, som varje år dödar miljontals människor.
I en annan kommentar till CNN sade Stephen Minger, chef för stamcellsbiologiska laboratoriet vid King’s College i London, att betydligt mer grundforskning återstår innan embryonal stamcellsforskning kan komma nära att kunna hjälpa patienter. – Vi vill inte skapa falska förhoppningar om att dessa terapier finns alldeles runt hörnet, förklarade han.
Källor: Sydsvenskan (www.sydsvenskan.se) och Life News (www.lifenews.com)