Bakgrunden till förslaget är att det i Storbritannien blir allt svårare att hitta donatorer och man förväntar sig att svårigheterna ökar efter april 2005 då donatorerna kommer att förlora sin anonymitet. Bristen på donatorer har gjort väntetiden för en IVF-behandling lång och det är även svårt för minoritetsgrupper att hitta passande donatorer. HFEA föreslår därför också att man skall ta bort restriktionerna på import av donerade ägg och sperma samt höja ersättningen till donatorerna.
Forskare har blivit allt mer framgångsrika vad gäller arvshygieniska åtgärder vid konstgjord befruktning. De flesta länder är dock tveksamma till att tillåta dessa åtgärder. Som en del av en nyligen startad rådgivning om konstgjord befruktning avser HFEA att tillåta par att välja ägg och sperma enligt specifika önskemål. Skälet är att man vill underlätta för föräldrar att välja arvsanlag på sina barn, som gör dem så lika sina föräldrar som möjligt. Allt eftersom tekniken förbättras kan det i framtiden bli möjligt att välja speciella gener som bestämmer till exempel ögon- och hårfärg eller längd.
Att välja bort egenskaper hos embryot, negativ arvshygien, används redan idag när embryon screenas med ett antal metoder som med ett gemensamt namn kallas PGD (preimplanatatorisk genetisk diagnostik), dvs. att genetiskt diagnostisera embryon innan de implanteras i livmodern. HFEA:s förslag betyder dock att en myndighet, med etiska experter, för första gången vill tillåta förhandsbeställning av vissa egenskaper. Det är däremot inte säkert att förslaget kommer att antas.
Pro-life aktivister i Storbritannien fruktar att detta banar vägen för nya reproduktiva tekniker, som gör det möjligt att designa barn. Man har tidigare varnat för de etiska och juridiska konsekvenserna av dessa metoder. Gillian Long, kampanjledare för ”Life Coalition”, en av de första organisationerna som varnade för farorna med konstgjord befruktning, varnar för vart HFEA:s beslut kan leda. Hon menar, att även då genetiker säger att det mänskliga genomet är mycket mer komplext än man trott, och att kunna identifiera generna för till exempel intelligens ännu är långt borta, är man inne på en farlig väg. När bioetiker godkänner val av egenskaper, och eftersom terapeutisk kloning av människor är tillåtet i Storbritannien, så är vi på väg att skapa en helt ny ras, enligt förutfattade meningar om vad som är perfekt. Gillian Long menar att man nu har fått grönt ljus för att skapa designade barn, även om man inte är där i dag.
De flesta namnkunniga embryologer säger att utväljande av egenskaper som intelligens kräver mer än att hitta rätt sperma, men de menar också att beslutet från en av världens ledande fertilitetsauktoriteter att principiellt tillåta sådana metoder, kommer att uppfattas som att dörren öppnats.
I Sverige är donation av ägg vid behandling av ofrivillig barnlöshet tillåtet sedan 2003 och donation av spermier har varit tillåtet sedan 1984. Både ägg och spermier får emellertid inte komma från utomstående donatorer. Enligt lagen har barn som har tillkommit genom donation av ägg eller sperma rätt att få veta givarens identitet när barnet har fyllt 18 år, och givarens identitet registreras därför. Ingen ekonomisk ersättning utgår till donatorer.
Källa: The Times (www.timesonline.co.uk)