Kommittén om genetisk integritet har i dag överlämnat sitt betänkande Genetik, integritet och etik (SOU 2004:20) till socialminister Lars Engqvist.
I betänkandet behandlar kommittén ett antal frågeställningar med anknytning till genetiska undersökningar och genetisk information, bl.a. vem som skall få utföra genetiska undersökningar och under vilka förutsättningar detta skall få ske samt vem som skall få efterforska genetisk information om andra. Kommittén behandlar också frågor som rör användning av genteknik inom hälso- och sjukvården, vissa utbildningsfrågor och Europarådets konvention om mänskliga rättigheter och biomedicin.
Genetisk information
Kommittén föreslår att det i en ny lag om genetisk integritet föreskrivs att varken en arbetsgivare eller någon annan får ställa som villkor för att ingå ett avtal att den andra parten genomgår en genetisk undersökning eller lämnar genetisk information om sig själv. I samma lag föreslås också ett generellt förbud som innebär att genetisk information inte utan stöd i lag får efterforskas eller användas av någon annan än den informationen avser. Detta gäller även om denne har gett sitt samtycke till sådan efterforskning eller användning, men inte om han eller hon själv begärt det.
Om genetisk information efterforskas eller används för medicinskt ändamål, för ändamål som har anknytning till vetenskaplig eller släkthistorisk forskning eller i syfte att erhålla bevisning i rättegång skall dock inte förbudet gälla. Undantag görs också för vissa andra fall, däribland då genetisk information efterforskas eller används av en anhörig eller närstående till den som informationen avser och denne har samtyckt till detta.
Ett begränsat undantag skall också gälla för försäkringsväsendet. Ett försäkringsbolag skall visserligen aldrig få kräva att någon genomgår en genetisk undersökning. Däremot skall ett försäkringsbolag får efterforska och använda genetisk information vid riskbedömda personförsäkringar, om den försäkrade har fyllt 18 år och det försäkringsbelopp som skall utfalla vid försäkringsfall överstiger vissa högre belopp (30 prisbasbelopp vid engångsbelopp och 4 prisbasbelopp per år vid periodisk ersättning). Försäkringsbolagen skall också få efterforska och använda genetisk information om den behövs för kontroll när ett försäkringsfall har anmälts.
I försäkringsrörelselagen (1982:713) föreslås en sekretessbestämmelse som innebär att enskildas förhållanden till försäkringsbolag inte obehörigen får röjas.
Prediktiv diagnostik
Kommittén föreslår att Socialstyrelsen bemyndigas att meddela föreskrifter om genetiska undersökningar inom hälso- och sjukvården. Tyngdpunkten i föreskrifterna bör ligga på sådana genetiska undersökningar som inte utförs med syfte att fastställa sjukdomsdiagnos. Kommittén föreslår också att det införs en regel i den nya lagen om genetisk integritet som innebär att en begäran om en genetisk undersökning, som inte är medicinskt motiverad, inte med rättslig verkan får framställas av ställföreträdare för ett barn.
Genetisk screening
Kommittén föreslår att kravet på särskilt tillstånd för användning av viss genteknik vid allmänna hälsoundersökningar vidgas till att omfatta alla undersökningar som kan ge genetisk information. Vissa undersökningar skall kunna undantas från kravet på tillstånd.
Fosterdiagnostik
Den ökade kunskapen om genernas betydelse gör det möjligt att genomföra genetisk fosterdiagnostik i ökad utsträckning. Kommittén anser att information om mer specifika undersökningsändamål i första hand skall förmedlas till de riskgrupper där det finns särskilda skäl att överväga undersökningen i fråga. Socialstyrelsen föreslås få bemyndigande att meddela föreskrifter om genetisk fosterdiagnostik som skall syfta till att motverka en från allmän synpunkt betänklig utvidgning av fosterdiagnostiken.
Diagnostik på befruktade ägg i samband med provrörsbefruktning (preimplantatorisk genetisk diagnostik, PGD)
Kommittén föreslår att nuvarande riktlinjer avseende PGD för diagnos av allvarliga ärftliga sjukdomar justeras. Metoden får enligt förslaget endast användas för par som bär på en specifik, allvarlig monogen eller kromsomal ärftlig sjukdom, som innebär hög risk att få barn med en genetisk sjukdom eller skada. Behandlingen får endast inriktas på att barnet inte skall ärva anlag för sjukdomen eller skadan i fråga. Den skall inte få användas för val av egenskap. Inför behandlingen skall paret erhålla utförlig skriftlig och muntlig information om den aktuella sjukdomens natur (prognos, behandlingsmöjligheter etc.), ärftlighetsriskens storlek, hur PGD går till samt de för- och nackdelar som finns med PGD jämfört med alternativa handlingsvägar.
Preimplantatorisk genetisk screening (PGS) bör i dagens kunskapsläge inte utvecklas till något rutinmässigt förfarande utan reserveras för klart definierade forskningsprojekt som föregåtts av etisk bedömning i en forskningsetisk nämnd. Beträffande PGD för syskon till svårt sjuka barn (PGD/HLA) finns flera olösta frågor. I detta läge behövs ytterligare underlag för ett slutligt ställningstagande. Kommittén understryker vikten av att Statens medicinsk-etiska råd fortsätter sina överväganden i ämnet.
Det föreslås att Socialstyrelsen meddelar föreskrifter om PGD och att alla ärenden där PGD kommer till användning rapporteras till denna myndighet.
Övriga förslag
Beträffande genterapi föreslås en bestämmelse i den nya lagen om genetisk integritet som innefattar ett uttryckligt förbud mot behandlingsåtgärder – oberoende av deras art – i syfte att åstadkomma genetiska förändringar som kan gå i arv. Det skall däremot inte länge vara förbjudet att vid forskning utföra försök i syfte att utveckla metoder för att åstadkomma genetiska effekter som kan gå i arv. Kommittén föreslår vidare att gentest avsedda för självtestning underkastas regleringen i lagen om medicintekniska produkter (1993:584). I betänkandet lämnas även andra förslag, bl.a. rörande läkares och sjuksköterskors utbildning i genetik.
Hälso- och sjukvårdspersonal skall få underrätta berörda släktingar om resultatet av en genetisk undersökning endast om den undersökte samtycker till detta. Frågan om släktingarna bör underrättas och hur detta skall ske får bedömas efter omständigheterna i det särskilda fallet.
Ledamöter i kommittén
Justitierådet Johan Munck, ordförande, f.d. riksdagsledamoten Ingrid Andersson (s), riksdagsledamöterna Sven-Olov Edvinsson (c), Lars U Granberg (s), Lotta Nilsson Hedström (mp), Åsa Gyberg Karlsson (v), Per Landgren (kd), Christina Nenes (s) samt f.d. riksdagsledamöterna Bertil Persson (m) och Lennart Rohdin (fp).
Till betänkandet har fogats reservationer och särskilda yttranden.
Källa: Socialdepartementet
Läs hela betänkandet på www.social.regeringen.se