- Fortsätter den här medicinska utvecklingen blir det ohållbart med aborter efter 18:e graviditetsveckan, säger Bo Lindblom, chef för Hälso och sjukvårdsavdelningen på Socialstyrelsen. Den 21 april presenterade Socialstyrelsens en rapport som bekräftar att barn födda i vecka 22 kan räddas till livet, vilket för bara några år sedan ansågs vara näst intill omöjligt.
Rapporten kom till på initiativ av Socialstyrelsens rättsliga råd, som oroats av att gränsen för när extremt för tidigt födda kan räddas till livet närmade sig abortgränsen. Trots det kommer den nya rapporten på kort sikt inte att innebära någon omprövning av praxis på området. Nya föreskrifter för hur abortlagen ska tillämpas är på gång, men de kommer inte att innebära någon skärpning av lagen, uppger Ulla Holmström, en av de ansvariga för översynen.
- Vi är oerhört noga med att följa den medicinska utvecklingen. Vi går aldrig med på abort om fostret kan tänkas överleva utanför modern. Om fostret är livsdugligt kan vi istället förorda ett igångsättande av en förlossning så att båda parters liv kan räddas, till exempel om moderns liv är i fara, säger Gunilla Hult Backlund, direktör på Hälso och Sjukvårdsenheten på Socialstyrelsen. Hon är socialstyrelsens representant i rättsliga rådet som avgör abortansökningar från kvinnor som vill göra abort efter 18:e graviditetsveckan.
Framstegen inom neonatalmedicinen gör att allt fler, allt tidigare, födda barn, kan räddas till livet. Varje år kommer runt 150 barn till världen redan före 26:e graviditetsveckan. Av dessa överlever i dag 90 procent av barnen födda i vecka 25, hälften av dem födda i 24:e veckan och nu alltså även barn födda i 22:a fullgångna graviditetsveckan.
- Dessa barn fanns inte för tio år sedan. Nu flyttas hela tiden gränsen för deras överlevnad i takt med att det medicinska kunnandet ökar. Alla barn som visar livstecken ska räddas, säger Jens Schollin, professor i neonatalmedicin på Universitetssjukhuset i Örebro, en av de ansvariga bakom rapporten.
Ju tidigare födseln inträffar, desto högre blir dock risken för skador. Vissa av de extremt för tidigt födda barn riskerar kroniska lungsjukdomar, ögonskador, utvecklingsstörningar och problem i samband med skolstarten. Än så länge finns för få uppföljningsstudier för att uttala sig om hälsoriskerna på längre sikt. Problemet i dag är att avgöra vilka barn som riskerar framtida men, och bedöma när och om priset för de livräddande insatserna blir för högt. Man har därför beslutat om ett nystartat nationellt uppföljningsregister, som ska följa utvecklingen på området. Det har även startats en speciell studie, som ska granska prognosen för de extremt för tidigt födda, det vill säga de som föds före 27:e graviditetsveckan.
I takt med framstegen inom neonatalmedicinen upplevs de sena aborterna av många som mer och mer stötande och oförsvarliga. Totalt beviljades år 2002 232 sena aborter, varav 37 så sent som i 22:a veckan. Av dessa uppgav tio psykosociala skäl och nio omognad hos den blivande mamman. Av 31 ansökningar som lämnades in om abort efter 22:a veckan år 2002 beviljades enligt Socialstyrelsen bara elva; samtliga gällde foster med mycket svåra skador.
Man har i Sverige i dag fri rätt till abort fram till och med vecka 18, och därefter krävs ”synnerliga skäl” för abort. De sena aborterna avgörs av socialstyrelsens rättsliga råd, som består av en domare, en psykiatriker, en gynekolog, en läkare, en kurator, en lekman och en representant för socialstyrelsen.
Källa: Socialstyrelsen och Svenska Dagbladet (www.sos. se samt www.svd.se)