I Storbritannien har politiker väckt tanken på att strama åt den brittiska lagen, som tillåter att en graviditet avbryts upp till vecka 24. Michael Howard, de konservativas partiledare, kräver att gränsen för abort ska kortas till vecka 20. Han får stöd av Charles Kennedy, ledaren för Liberal Democrats, som menar att den medicinska teknikens framsteg gör en ändring nödvändig. Mer radikal är David Steel, Charles Kennedys föregångare, som föredrar en drastisk förkortning till vecka 12. Det var dock paradoxalt nog David Steel som 1967 drev igenom en legalisering av abort i Storbritannien. Premiärminister Tony Blair har emellertid inga planer på att förbjuda abort vid upp till 24 veckor, även om han uttalat att han personligen ogillar sena aborter.
I några av USA:s delstater är aborter efter vecka 24 tillåtna. President Bush undertecknade i november 2003 en lag som förbjuder så kallade partial birth abortions, en abortform speciellt utvecklad för sena aborter där fostret delvis föds innan läkaren öppnar fostrets skalle och suger ut hjärnan. Lagen som förbjuder denna typ av abort har dock ännu inte trätt i kraft, eftersom den ifrågasatts i flera domstolar, och två domare i lägre domstolar har förklarat lagen i sin nuvarande form för ogiltig. Även på andra områden är aborter en het fråga i USA, och av stor politisk betydelse. En av abortförespråkarnas mest framträdande taleskvinnor, Hillary Clinton, uttalade sig nyligen för en sänkning av antalet aborter.
I Tyskland diskuteras sena aborter i riksdagen och namninsamlingar mot sena aborter, organiserade av olika kyrkliga organisationer, pågår just nu i hela landet. Oppositionens krav är en lagändring som minskar antalet sena aborter samt införandet av obligatorisk rådgivning vid sena aborter. Dessutom strävar man efter en lagändring som innebär att läkare inte skulle kunna hållas ansvariga för ett handikappat barn och att ett handikappat barn inte i lagens ögon anses som en skada. För närvarande råder läkare i Tyskland ofta till abort vid osäkra diagnoser på grund av risken för att hållas ansvariga för födseln av ett handikappat barn. Ett krav har även ställts på att tyska läkare ska få möjlighet att vägra utföra abort om inte moderns liv är i fara. Hittills har dock den tyska regeringen ställt sig kallsinnig till alla förslag till förändringar.
I Sverige fyller abortlagen 30 år i år, en anledning som många tagit för att återuppta diskussionen. Sedan den nuvarande abortlagstiftningen infördes har en miljon aborter utförts i Sverige. Kristdemokraterna anordnade i början av mars ett seminarium i riksdagen där det diskuterades om det är möjligt att minska antalet aborter. I Sverige har man i dag rätt till abort fram till och med vecka 18, men även därefter kan man, med Socialstyrelsens tillstånd, få en abort om det finns ”synnerliga skäl”. Respekt rapporterade i april i fjol om en rapport från Socialstyrelsen i vilken man kom fram till att gränsen för sena aborter borde ändras. (Läs mer >>)
I alla länder är man mer eller mindre överens om att abortlagen är där för att stanna. Debatten huruvida det är moraliskt försvarbar att abortera foster som är kapabla att överleva utanför livmodern och att använda sena aborter som en form av preventivmedel är dock mycket viktig.
Källa: The Daily Telegraph (www.telegraph.co.uk) Wikipedia: (en.wikipedia.org) Deutsches Ärzteblatt: (www.aerzteblatt.de)