En amerikansk-brasiliansk studie på 23 diabetiker fann att flertalet hade möjlighet att producera eget insulin efter transplantation av stamceller från den egna benmärgen.
Typ 1-diabetes brukar utvecklas i barndomen. Sjukdomen kännetecknas av att bukspottkörteln inte kan producera tillräckligt av hormonet insulin på grund av en
autoimmun reaktion som förstör de insulinproducerande cellerna, och kroppen kan därför inte använda sockret från födan. Det finns i dag ingen behandling för typ 1-diabetes, och de drabbade blir beroende av att tillföra insulin utifrån resten av livet. Forskning kring framtida behandling av typ 1-diabetetes har till stor del gått ut på att stoppa immunsystemet från att förstöra de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln, som reglerar sockerkoncentrationen i blodet.
En grupp forskare, under ledning av Júlio Voltarelli vid forskningscentret i Ribeirao Preto i södra Brasilien, i samarbete med amerikanska Northwestern University, har inom ramen av en studie tagit stamceller från patienternas benmärg och därefter behandlat patienterna med cellgifter för att effektivt förstöra de immunceller som attackerade de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln. Efter cellgiftsbehandlingen injicerades de sparade stamcellerna, som snabbt byggde upp ett nytt immunsystem.
Redan för två år sedan meddelade Júlio Voltarellis forskargrupp att några av patienterna efter stamcellsbehandlingen kunde leva utan insulininjektioner i flera månader och i ett fall i tre år.
Läs mer >> Detta avfärdades då av andra som en s.k. smekmånadsperiod efter en behandling, där patienterna får bättre vård, diet och kontroll. De senaste resultaten, som omfattar de första femton patienterna samt ytterligare åtta patienter som har fått samma behandling, motbevisar farhågorna: tolv tidigare diabetiker lever nu utan insulininjektioner, åtta behöver mindre insulin än tidigare och endast tre har inte fått någon förbättring alls. Alla som gynnats hade markant höjda halter av C-peptid, ett hormon som produceras tillsammans med insulin, vilket tyder på att deras kroppar producerade insulinet själv.
Den nya studien, som publicerats i tidskriften JAMA, The Journal of the American Medical Association, kom även fram till att behandlingen inte hjälper patienter med typ 2-diabetes, som främst kopplas till fetma, eftersom dessa patienter fortfarande producerar insulin.
Läkaren Iain Frame, chef för forskningsavdelningen vid den brittiska organisationen Diabetes UK, menar att även om resultatet är intressant bör vikten av studien inte överdrivas, då man fortfarande inte har hittat ett botemedel mot typ 1-diabetes. Han menar vidare att det krävs jämförelse av resultat och mer långsiktig uppföljning av ett större antal patienter och hoppas att forskare tittar på orsakerna till den synbara förbättringen i produktionen av insulin och C-peptid för vissa av studiens deltagare. Han varnar även för att i onödan öka förhoppningarna om en ny behandling hos människor som lever med diabetes.
Richard Burt från Northwestern University vill inte använda ordet bota, men menar att det verkar som om man lyckats förändra sjukdomens förlopp. Behandlingen är därmed den första som lett till att patienter inte behöver insulinsprutor samt att inga problem med immunsystemet uppstått under nästan fem år. Diabetesforskningen kommer nu att fortsätta med hopp om att i framtiden kunna odla de stamceller som behövs från patientens egen hud, berättar Richard Burt för tidningen Time.
Källor: Time (
www.time.com), New Scientist (
www.newscientist.com) och BBC News (
news.bbc.co.uk)