Självsvält - ett alternativ till dödshjälp?

När den cancersjuka fransyskan Chantal Sébire i våras begärde dödshjälp, föreslog den franske premiärministern François Fillon att hon skulle sövas ner utan vätska och näring tills hon dog. Lär mer >> Premiärministern tog härmed upp ett sätt att påskynda döden som diskuterats sedan en längre tid av dödshjälpsanhängare: att avsluta livet genom att stoppa tillförsel av näring och vätska.

Enligt palliativläkare är en död genom vätskebrist inte nödvändigtvis plågsam så länge munnens slemhinnor fuktas och rengörs och lugnande medel finns i beredskap. På hospice, sjukhus och äldreboenden är det ofta förekommande att döende människor slutar att äta och dricka, vilket accepteras av palliativläkare, som i stället då ser till basal omvårdnad och smärtlindring. Att svälta och törsta sig till döds utan palliativ vård kan däremot leda till stor plåga, och närvaro av vårdpersonal är absolut nödvändigt.

Olika dödshjälpsförespråkare, som den nederländska stiftelsen Wozz och den amerikanske dödshjälpskämpen och författaren Stanley A. Terman, vill dock gå ett steg längre. De arbetar för att hjälpa även personer som inte är döende, utan bara tappat livslusten, att begå självmord genom att avstå från näring och vätska.

I Nederländerna avlider årligen upp till 2 800 personer genom att avstå från vätska och näring. Enligt uppgifter från Nederländerna och den amerikanska delstaten Oregon, där assisterat självmord är tillåtet, är det främst kvinnor som väljer denna väg för att avsluta sitt liv, medan yngre och män oftast använder läkemedel. Gita Neumann, ledamot i akademin för medicinsk etik i Göttingen i Tyskland, menar att självsvält är en fråga som blir allt viktigare i takt med att gruppen äldre som behöver vård blir allt större. Hon tror vidare att det i ett åldrande samhälle är en variant av dödshjälp som blir svårt att få grepp om inom straffrätten.

Källa: Die Welt (www.welt.de)