De första fem friska barnen som valts ut på embryostadiet för att passa som donatorer av blodstamceller till äldre blodcancersjuka syskon har fötts vid ett medicinskt reproduktionsinstitut i Chicago i USA. De fem familjerna hade inte kunnat hitta lämpliga donatorer till sina leukemisjuka barn, och valde i stället att skapa ett nytt barn med matchande gener genom provrörsbefruktning. Rapporten om denna första organiserade kliniska verksamhet publicerades nyligen i den amerikanska läkartidningen JAMA.
Metoden som användes för att framställa de embryon som behövdes kallas PGD, preimplantatorisk gendiagnostik, och går ut på att man vid provrörsbefruktning undersöker varje embryos genetiska anlag för att hitta det embryo som kan fungera som donator. Detta ägg sätts sedan in i mamman, för att kunna utvecklas till ett friskt barn, vars navelsträngsblod kan ges till det sjuka syskonet.
I Sverige används PGD sedan mitten av 1990-talet. Användningsområdena är dock begränsade till ett fåtal kända, allvarliga och ärftliga genetiska sjukdomar, som beror på defekter i en enda gen. Endast ett fåtal PGD-undersökningar görs årligen i landet sedan man började använda metoden. Statens Medicinsk-Etiska Råd föreslog i januari 2004 att metoden ska få användas i något större utsträckning än i dag, men debatten om PGD är intensiv. Medan vissa anser att de barn som skapas är ett medicinskt framsteg, varnar andra för att öppna dörren för att i allt större grad välja ut barn som får födas enbart på grund av sitt genetiska arv. Man varnar också för de konsekvenser det kan få för donatorerna, när de så småningom får veta att de skapats enbart för att rädda äldre syskon. Därför har i Sverige ett antal etiker och genforskare tagit avstånd från att många nu vill använda metoden för ett större antal sjukdomar.
I rapporten som publicerats i JAMA berättas om nio par, vars barn drabbats av olika former av leukemi. Under 2002-2003 skapades bland dem 199 embryon, av vilka 45 passade som donatorer, 28 inplanterades och fem resulterade i graviditet och friska barn. Att genom PGD skapa donatorer av t.ex. benmärg eller navelsträngsblod är i Sverige i dag förbjudet, men regeringen håller på att utreda frågan, och användningsområdena kan komma att utvidgas senare i år.
- Min uppfattning är att syskonmetoden är klart olämplig just vid blodcancer, säger Jan Wahlström, genforskare från Göteborg och expert i Statens medicinsk-etiska råd (SMER) som tagit ställning i denna fråga. - Det finns goda behandlingsmöjligheter mot leukemi. Upp till 80 procent av barnen botas och för de återstående 20 procent är sjukdomen ofta så svår att barnen hinner avlida innan den tidskrävande provrörsbefruktningen hunnit göras. En kostsam procedur med minimal möjlighet att lyckas, är hans omdöme. Däremot kan han och andra acceptera att syskonmetoden används vid svåra ärftliga blodsjukdomar, som dock är ytterst sällsynta och drabbar enbart ett svenskt barn under två års tid.
Källa: Svenska Dagbladet (www.svd.se)