En ny metod för fastställande av kromosomavvikelser på ofödda barn, som medför att många kvinnor kan slippa ett riskabelt forstervattensprov, har nyligen utvärderats och lovordats, då den ger en betydligt bättre riskbedömning än mammans ålder. Stödet till föräldrarna, som är de som ska hantera informationen, är dock fortfarande undermåligt, enligt utvärderingen.
I den svenska sjukvården görs stora ansträngningar för att hitta foster med kromosomavvikelsen Downs syndrom. Risken för att barnet ska ha Downs syndrom ökar med mammans stigande ålder, och därför erbjuds alla gravida kvinnor över cirka 35 år i dag fostervattensprov. Provet ökar dock missfallsrisken, och resulterar i ett fall av hundra i missfall. Mellan 8 000 och 9 000 fostervattensprov görs varje år i Sverige.
Enligt en rapport från Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU), som publiceras i slutet av november och där man gjort en jämförande genomgång av all nationell och internationell forskning på området, är dock andra metoder för riskbedömning långt bättre, eftersom de innebär att kvinnor inte behöver göra fostervattensprov och fler foster därför kan räddas.
Den nya metoden kallas för Kub, kombinerat ultraljud och biokemi. Den går till så att man mäter mängden av graviditetshormonet hCG och moderkakshormonet Papp-A, vilka varierar på ett speciellt sätt om fostret har Downs syndrom. Kub genomförs i kombination med en nackuppklarningsundersökning, även kallat Nupp, en ultraljudsundersökning där bredden på en vätskespalt i fostrets nacke mäts. Kub-metoden används i Stockholm sedan juni 2005 och har redan lett till en minskning av antalet fostervattensprov. Läs mer >>
Kerstin Nilsson, överläkare vid kvinnokliniken i Örebro och projektledare för SUB:s jämförelse, menar att grunden för alla undersökningar är att paret som väntar barn verkligen önskar en förtida bedömning av risken för att deras barn har en kromosomavvikelse. Hon betonar att paret, för att kunna fatta beslut, behöver rättvisande information och påpekar, att genomgången visar stora brister i informationen i dag, som måste förbättras. Rent teknisk har paren förstått vad som erbjuds, men de har haft svårt att ta till sig vad resultaten betyder och vilka frågeställningar man kan ställas inför, säger Kerstin Nilsson till Svenska Dagbladet.
Källa: Svenska Dagbladet (www.svd.se)