Den brittiske överåklagarens riktlinjer för åtal för assisterat självmord kritiseras av jurister och läkare.
I september i fjol la överåklagaren i England och Wales, Keir Starmer, fram nya riktlinjer om vilka faktorer som ska gälla vid fastställande av åtal efter assisterat självmord. Läs mer >> Vänner och anhöriga ska enligt riktlinjerna även fortsättningsvis åtalas om de inte bevisligen har handlat av medkänsla, men patientens ålder samt hennes fysiska och psykiska tillstånd ska tas med i bedömningen, liksom i vilken mån ekonomisk vinning påverkat handlingen.
Keir Starmer var åklagare i fallet med den 23-årige Daniel James, som förlamades efter en rugbyolycka och tog sitt liv på den schweiziska dödshjälpskliniken Dignitas. Läs mer >> Han beslutade då att inte åtala föräldrarna och den vän till familjen, som hjälpte till att få Daniel till Schweiz. Enligt den brittiska tidningen The Daily Telegraph utfärdade Keir Starmer då en lång förklaring till sitt beslut, vilken legat till grund för de nya riktlinjerna.
Riktnlinjerna har redan kritiserats hårt från flera håll. I den brittiska tidskriften Solicitors Journal varnar juristen Jacqueline Laing att Storbritannien följer Nederländerna utför ett sluttande plan med olaglig, men accepterad, dödshjälp. Hon skriver att det var underlåtanden att åtala som ledde till att man i Nederländerna såg genom fingrarna med dödshjälp, vilket ledde till legaliseringen.
Jacqueline Laing menar att även om överåklagarens riktlinjer skapats i demokratiskt samförstånd strider de mot grundlagen och de mänskliga rättigheterna. Det är skillnad mellan riktlinjer och lagstiftning, och överåklagarens riktlinjer är inget annat än ett försök att ändra praxis utan att gå lagstiftningens väg, varnar hon.
Kriterier som i riktlinjerna talar emot åtal, som att den som vill dö har ett allvarligt och obotligt fysiskt funktionshinder, är i strid med krav på att inte diskriminera och principen om allas lika värdighet. Andra kriterier, som att den döde assisteras av en nära anhörig, lindrar inte oron för att personer med funktionsnedsättningar, deprimerade och äldre förvägras hjälp och skydd, eftersom de flesta brott begås inom familjen, påpekar Jacqueline Laing.
Jacqueline Laing hänvisar vidare till erfarenheter från Nederländerna, där ett flertal studier tar upp en omfattande förekomst av icke-frivillig dödshjälp. Dödshjälp på barn är tillåten, den palliativa vården är på tillbakagång, den genomsnittliga livslängden har minskat och fruktan att bli dödad av läkare medför att vissa bär kort i fickan där det framgår att man inte vill ha dödshjälp.
Också den brittiska läkarföreningen Royal College of Physicians kritiserar överåklagarens riktlinjer. I ett fem sidor långt brev föreslår läkaren Rodney Burnham, läkarföreningens generalsekreterare, att alla läkare och sjukhus som deltar i assisterat självmord bör åtalas, skriver The Daily Telegraph. Enligt läkarföreningens ståndpunkt har assisterat självmord uttryckligen legat utanför läkares omsorg sedan Hippokrates tid, och måste så förbli för yrkets integritet och det allmänna bästa, skriver Rodney Burnham vidare.
Läkarföreningen är också kritisk mot överåklagarens förslag om åtalsfrihet efter assisterat självmord på allvarligt sjuka eller gravt funktionshindrade, vilket föreningen anser strider mot rättviseprincipen i vården. Vidare menar föreningen att riktlinjerna kommer att leda till att läkare förväntas ge lämpliga prognoser, så att assisterat själmord kan tillämpas utan risk för åtal. En återkommande önskan att få dö innebär, enligt läkarföreningen, inte att personen nödvändigtvis är rationell och stabil, utan att sannolikheten för en psykisk sjukdom är stor. Tanken att makar, släktingar och vänner alltid har patientens bästa för ögonen är tyvärr inte alltid heller en realitet, hävdar läkarföreningen i brevet.
Källor: Solicitors Journal (www.solicitorsjournal.com) och The Daily Telegraph (www.telegraph.co.uk)