Debatt i Europarådet om surrogatmödrar

publicerad 7 november 2005 Surrogatmoderskap är ett omdiskuterat sätt att assistera par som lider av ofrivillig barnlöshet, och på grund av de många etiska och rättsliga problem som omgärdar metoden är det i Europa endast Storbritannien, Grekland och Ryssland som tillåter surrogatmammor.

Nu vill ett antal ledamöter i Europarådets parlament, som bland annat övervakar mänskliga rättigheter, att surrogatmoderskap ska legaliseras i alla 46 medlemsländer, så att det blir en allmänt accepterad form av assisterad befruktning. Man vill legalisera och därigenom reglera metoden, för att undvika at folk söker sig till utlandet när de letar efter surrogatmammor. Europarådet vill även genom reglering försöka stoppa de tvister, som mycket ofta blir ett resultat av surrogatmoderskap. Samtidigt vill man komma åt olagliga surrogatarrangemang och handel med barn, något som också förekommer.

Det är en brittisk ledamot i Europarådets parlament, Michael Hancock, som lagt fram förslaget. Michael Hancock har tidigare gjort sig känd bland annat för att vara en av de ledamöter, som sedan ett par år arbetat för att Europarådet skull verka för att legalisera eutanasi. Detta förslag avslogs dock i april (läs mer >>).

Folkpartiets riksdagsledamot Helena Bargholtz är en av Sveriges representanter i Europarådets sociala kommitté, som nu diskuterar förslaget.
- Jag är tveksam än så länge, jag ser skäl både för och emot. Om det ändå förekommer, ska man då behöva vända sig till en utländsk mamma när det finns någon hemma som är beredd att hjälpa? Det är orättvist att bara de som har pengar kan göra det här utomlands.

Helena Bargholz tror att surrogatarrangemang är vanligare än man tror. Metoden används vanligtvis när en kvinna saknar livmoder, men har friska ägg som provrörsbefruktas med hennes partners spermier. De planteras sedan in i en annan kvinna, som föder barnet och överlämnar det till paret.

Delar av kommittén menar att metoden är oetisk, och diskussionen har nu blivit så upprörd att man tvingats skjuta på beslutet till mitten av december.
- Många är rädda för att barn blir handelsvaror, eller att det ska bli konflikt mellan surrogatmamman och familjen, säger Helena Bargholtz. Förslaget motiveras med att en gemensam legalisering tvärtom skulle minska riskerna, då man skulle kunna sätta ramar för hur surrogatproceduren ska gå till.

Den 16 december samlas kommittén igen och beslutar om förslaget ska accepteras. Då förs det vidare till parlamentet, som kan utfärda en rekommendation till medlemsländerna om ny lagstiftning. Förändringarna sker dock på frivillig basis; Europarådet har ingen beslutande makt. Ändå har rekommendationen kraft, enligt Helena Bargholtz.

Från flera håll kommer påtryckningar om att stoppa förslaget, och från anglikanska och rysk-ortodoxa kyrkan samt katolska länder är motståndet stort. Helena Bargholtz menar att man måste våga diskutera frågan, men att det inte finns gehör för en legalisering i Sverige för närvarande. Surrogatmoderskap är i dag förbjudet i Sverige, men i Finland finns ingen lagstiftning om frågan. Det har därför förekommit att svenska par sökt sig till Finland för att få tag på surrogatmammor.

Källa: Göteborgs-Posten (www.gp.se)

 


Utskriftsvänlig version           Tipsa en vän