Deklaration ska hejda organhandel

Bristen på organ för donation gör att fattiga människor runt om i världen lätt utnyttjas att frivilligt eller ofrivilligt sälja eller ge bort organ. Ett annat problem är den så kallade transplantationsturismen, där personer från rika länder genomgår transplantationer i fattiga länder. Eftersom de tillresta patienterna kan betala stora pengar går de före lokalbefolkningen i kön. År 2006 gjordes till exempel två tredjedelar av Pakistans årliga 2 000 njurtransplantationer på utländska patienter.

Vid ett möte bland experter från hela världen i Istanbul i våras undertecknades en deklaration - Istanbuldeklarationen - som ett led i att få bukt med de allvarliga problem som uppstått kring transplantationer och donationer. En viktig punkt är att man tar ställning emot betalning för organ.
– Annars blir de fattiga i världen en organpool för de rika. Det är ju inte rika människor som säljer sina organ, säger Annika Tibell, verksamhetschef på transplantationskirurgiska kliniken vid Karolinska Sjukhuset i Huddinge, som också är ordförande för The Transplantation Society's etikkommitté och en av dem som undertecknat deklarationen.

Andra åtgärder som behövs för att få bort mellanhänder är att se till att sjukhus inte kan tjäna stora pengar på att ta emot utländska patienter. Vissa länder behöver också ordentlig lagstiftning om transplantationer och donation. I länder som Sverige behöver man minska bristen på organ för att undvika transplantationsturism till utlandet, vilket än så länge är väldigt ovanligt bland svenskar.

Ytterligare krav som ställs av etikkommittén i samband med deklarationen är utbildning för läkare i enlighet med deklarationen, att läkemedelsbolag och andra som ger ekonomiskt stöd till forskning bör arbeta enligt deklarationens principer när de delar ut medel, samt att tidskrifter inte bör publicera studier av forskare som inte instämmer i deklarationen.

Källor: Sveriges Radio (www.sr.se) och The Transplantation Society (www.transplantation-soc.org)