Det är utskottet för social-, hälsovårds- och familjefrågor i Europarådets parlamentariska församling som tidigare i år la fram utkastet till resolutionen Women's Access to Lawful Medical Care: The Problem of Unregulated Use of Conscientious Objection. I resolutionen, som utarbetats av parlamentsledamoten Christine McCafferty från Storbritannien, uppmanas medlemsländerna att ta fram tydliga regler som definierar samvetsfrihet inom vården, särskilt inom reproduktiv hälsovård. Målet med resolutionen är att minimera möjligheten att vägra vissa insatser pga. religiösa, moraliska eller filosofiska invändningar.
I resolutionen föreslås bl.a. att medlemsländerna:
- ska tvinga vårdgivare att ge önskad behandling, som patienten har laglig rätt till, också om det strider mot vårdarens samvetsbetänkligheter, dvs. även abort.
- ska tvinga vårdpersonal att bevisa att deras invändningar bottnar i deras samvete och religiösa övertygelse och att vägran görs i god tro.
- att offentliga sjukhus och kliniker inte får tillåta samvetsfrihet.
- ska skapa ett register av personer med samvetsbetänkligheter.
- ska skapa en effektiv instans för klagomål mot personer som åberopar samvetsfrihet.
På begäran av enstaka representanter i den parlamentariska församlingen har en sammanslutning av kristna jurister som har rådgivande status som frivilligorganisation inom FN, European Center for Law & Justice (ECLJ), utarbetat en promemoria för att undersöka de viktigaste förändringarna i förslaget till resolutionen. ECLJ varnar för att flera rekommendationer i resolutionen allvarligt bryter mot läkares samvetsfrihet, som de menar är förankrad i europeisk och internationell rätt och i yrkesetiken. Enligt ECLJ gäller den lika för individer och institutioner och är väl reglerad i de flesta demokratiska samhällen.
Källor: Gènéthique (www.genethique.org) och ECLJ (www.eclj.org)