Enligt FN:s globala aidsrapport, som presenterades i går, 25 år efter att ett aidsfall för första gången dokumenterades, växer aidsepidemin fortfarande, men håller på att plana ut.
40 miljoner människor lever nu med hiv, och närmare tre miljoner dog förra året i aids. Sammanlagt har hittills 25 miljoner människor dött i aids och 65 miljoner hivsmittats.
Rapporten sammanställer data från 126 länder från december 2005 och visar, att det finns ett visst ljus i mörkret. Intensiva insatser och förebyggande åtgärder har lett till en stadig minskning av hiv/aids-spridningen i Indien, Thailand, Kambodja, Brasilien, Chile, Kenya och Uganda, vilka betecknas som framgångsländer. I sex av de elva hårdast drabbade afrikanska länderna minskar antalet nysmittade med över 25 procent bland yngre storstadsbor mellan 15 och 25 år. Denna positiva utveckling, som tidigare enbart setts i Uganda, sker nu också till exempel i Kenya och Zambia.
I andra länder ökar spridningen av aids dock med en skrämmande hastighet. Av de 40 miljoner hivsmittade som lever i världen, finns 25 miljoner i Afrika, och i södra Afrika finns inga positiva exempel att framhålla. Där fortsätter andelen hivsmittade att öka, och området är redan det hårdast drabbade i världen. Inte heller finns det någon ljusning från Östeuropa, där Ryssland och Ukraina är epicentra för epidemin, liksom en snabb ökning i Kina och Vietnam. I Asien finns idag över åtta miljoner hivsmittade, två tredjedelar av dem i Indien. Endast i Mellanöstern är andelen smittade fortfarande relativt låg, 440 000 människor.
Fyra miljoner människor smittades med hiv förra året, samtidigt som tre miljoner dog i aidsrelaterade sjukdomar. Av alla som smittas är det flickor och unga kvinnor som dominerar. I hela världen är mer än hälften av alla som nysmittas kvinnor mellan 15 och 24 år; i Afrika är tre av fyra nysmittade unga kvinnor.
Trots att ökningen av hivfall stadigt stiger med en miljon nya smittade om året, så är utvecklingen en utplaning, menar Mark Stirling, från UNAIDS, FN:s aidsprogram. Han menar att det finns sätt att komma åt aids-epidemin, och många länder visar stor välvilja att satsa på bidrag, bromsmediciner, upplysning och vårdcentraler, men då krävs det också en politisk vilja hos regeringar och ett ledarskap som förmår bryta den onda cirkeln. Den viljan saknas enligt FN hos många regeringar i världens värst drabbade länder, och där ligger en stor skuld till att allt fler människor smittas och dör i aids.
De senaste fem åren har resurserna till det internationella aidsarbetet ökat avsevärt, dels tack vare privata donationer, och dels genom ett påtagligt ökat engagemang från rika länder. Anslagen har mer än femdubblats från år 2001 till 8,3 miljarder dollar 2005, och även regeringarna i de drabbade länderna har ökat sina aidsinsatser. Detta är dock inte tillräckligt, påpekas i rapporten, då över sex miljarder dollar om året fortfarande fattas. Också tillgången till de dyra bromsmedicinerna har ökat från 240 000 sjuka för fem år sedan till 1,3 miljoner idag. Fortfarande är siffrorna dock mycket låga i de fattigaste länderna, vilket understryks i rapporten.
Källor: Sveriges Radio (www.sr.se), Svenska Dagbladet (www.svd.se), The Times (www.timesonline.co.uk)