Mycket få svenska läkare skulle kunna tänka sig att delta aktivt för att hjälpa en patient att dö, även om det vore lagligt. Det visar en stor internationell studie.
Svenska läkare är mer skeptiska till eutanasi än många av sina utländska kollegor, enligt undersökningen, där fler än 16 000 läkare i sju olika länder besvarade frågor om attityder till vård i livets slutskede.
I Sverige svarade 84 procent av de tillfrågade läkarna nej på frågan, om de som läkare skulle kunna tänka sig att administrera, förskriva eller tillhandahålla läkemedel på uttrycklig begäran av patienten med syftet att förkorta patientens liv, förutsatt att det vore tillåtet. Även italienska läkare är mycket tveksamma till dödshjälp. I Danmark, Schweiz och Australien var hållningen till eutanasi öppnare; där var siffran 60 procent. Föga överraskande rapporterades det lägsta motståndet från Belgien och Nederländerna där endast 30 respektive 15 procent av läkarna var motståndare till idén.
Endast specialistläkare som vårdar människor i livets slutskede var med i undersökningen. 1 514 svenska läkare svarade. Av de nederländska läkarna uppgav 56 procent att de varit med om att förkorta en människas liv. I Sverige sade bara en procent att de har den erfarenheten.
Tidigare undersökningar i Sverige har pekat på en större beredskap till att ge dödshjälp. I höstas presenterades en rapport som visade att var tredje läkare skulle kunna tänka sig att skriva ut en dödlig dos läkemedel till en terminalt sjuk patient med svåra lidanden på dennes egen begäran. En minoritet, under 40 procent, svarade blankt nej. I den undersökningen tillfrågades dock alla sorters läkare, även sådana som sällan eller aldrig möter döende patienter. Läs mer >>
– Betydligt färre kan alltså tänka sig att delta mer aktivt genom att administrera, det vill säga att spruta substansen som förkortar patientens liv, säger Rurik Löfmark, överläkare i kardiologi och forskare i bioetik vid Karolinska institutet och en av medförfattarna till studien, till Dagens Medicin.
Undersökningen publiceras i det senaste numret av tidskriften BMC Medicine.
Källa: Dagens Medicin (www.dagensmedicin.se)