I dagens nummer av tidskriften Nature presenteras forskningsresultat från från jordbruksuniversitetet i Tokyo, där man lyckats framavla en mus med två mammor utan pappa. Det är första gången ett däggdjur kommit till världen genom jungfrufödsel. Därmed har musen Kaguya fått en principiell betydelse, som enligt Nature mycket väl kan mäta sig med det klonade fåret Dolly, som presenterades för sju år sedan.
- Om ett lesbiskt par önskar få gemensamma barn med den här metoden, är det teoretiskt inte omöjligt alls, säger Outi Hovatta, professor i gynekologi vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. Hon påpekar dock också att det vore etiskt synnerligen tvivelaktigt att sätta människobarn med två mödrar till världen. Tekniken är långtifrån säker och den förutsätter genförändringar som går i arv till avkomman, vilket är förbjudet enligt svensk lag.
Musen Kaguya framavlades av koreanska och japanska forskare, vars syfte officiellt var att besvara grundläggande biologiska frågor, snarare än att förbereda jungfrufödsel hos människor.
Frågan var, varför däggdjur behöver både en mamma och en pappa när de förökar sig. Bland insekter är jungfrufödsel, eller partenogenes som det också kallas, relativt vanligt, och det förekommer också hos fiskar, grodor och ödlor. De senaste åren har biologerna börjat förstå varför däggdjurens förökning kräver både ett ägg och en spermie. Det handlar om att vissa av mammans och pappans gener tävlar om makten i avkommans celler. Ibland ska mammans gener stängas av, i andra fall är det pappans. Det måste råda perfekt balans mellan föräldrarnas gener för att en frisk däggdjursunge ska kunna utvecklas. Fenomenet kallas för genomisk prägling.
De japanska och koreanska forskarna kringgick problemet med genomisk prägling genom att helt kontrollera de två inblandade generna. Dels använde de en musstam som fick en av sina gener borttagen, dels var den ena mamman i föräldraparet en nyfödd mushona, vars äggceller inte hade hunnit utvecklas för genomisk prägling. Forskarna förde över innehållet i den nyfödda honans äggcell till en äggcell från en vuxen hona, och därefter förmådde de äggen att börja dela sig.
Man började med 457 ägg och kunde sätta in 371 embryon i livmodern på mushonor. Tjugoåtta musungar utvecklades, varav tio föddes döda och med olika fosterskador, åtta dog vid födseln och två överlevde. En av de bägge överlevande fick en fostermamma, blev vuxen och har själv fått ungar, och det är henne forskarna har gett namnet Kaguya.
Forskarna framhåller dock att Kaguya på intet sätt är ett levande bevis för att män inte längre behövs för människans fortplantning. Det finns ett antal tekniska hinder till varför tekniken inte i dag skulle kunna överföras till människor, förutom de etiska problem som metoden skulle leda till. Precis som med klonade däggdjur är det även ytterst osäkert hur frisk den faderlösa musen kommer att visa sig vara.
Forskarnas nästa mål är nu, enligt Nature, att framavla en faderlös gris.
Källa: Nature (www.nature.com)