En ny studie pekar på att barnafödandet stiger igen i de rika, industrialiserade länderna.
Under 1900-talet upplevde jordens befolkning en ekonomisk och social utveckling utan motstycke samtidigt som befolkningstillväxten sjönk drastiskt. Sambandet mellan ekonomisk och social utveckling och fertiliteten är allmänt accepterade empiriska fakta inom samhällsvetenskaperna, och utvecklingen har lett till att mer än hälften av världens befolkning nu bor i regioner med en fertilitet på mindre än 2,1 barn per kvinna, vilket är det som krävs för att hålla befolkningen konstant på lång sikt. Man har hittills antagit att trenden inte går att vända, och kombinerat med en åldrande befolkning har befolkningsfrågan blivit ett centralt socioekonomisk problem och en politisk utmaning.
Vad man trodde var en etablerad sanning ställs nu på huvudet av analyser av det totala födelsetalet och Human Development Index (HDI), ett index som används för att jämföra välstånd i olika länder genom sammanvägning av förväntad livslängd, utbildningsnivå och BNP. Vid låga och medelhöga HDI nivåer minskar fertiliteten som tidigare. Dock tycks den neråtgående trenden i fertiliteten kunna vändas vid hög HDI, och denna utveckling har potential att förändra befolkningspyramiden och därmed motverka de sociala och ekonomiska problem som mycket låga födelsetal kommer att leda till, skriver Hans-Peter Köhler, sociolog vid University of Pennsylvania Population Studies Center i en studie som nyligen presenterades i tidskriften Nature (460, 741-743 (6 August 2009) doi:10.1038/nature08230). De flesta rika länder utom Kanada, Japan och Sydkorea har nått stigande födelsetal när de uppnått ett visst mått av högre utbildning, inkomst, och längre livslängd. T.ex. har fertiliteten i USA ökat till 2,05 per kvinna år 2005 jämfört med 1,74 år 1976.
Studien visar att en kombination av andra faktorer, tillsammans med den snabba ekonomiska utvecklingen, kan ha bidragit till nedgången i fertiliteten, såsom ökad tillgång till preventivmedel och högre kostnader för barnomsorg. Hans-Peter Köhler menar att även om nedgången började innan det fanns lättillgängliga preventivmedel bidrog de sannolikt till nedgången, liksom det faktum att de flesta kvinnor nu aktivt väljer förvärvsarbete och längre utbildning. Att trenden nu vänder, menar Hans-Peter Köhler i tidningen The Boston Globe, beror på att barn är mycket önskade i utvecklade samhällen och att par är villiga att göra uppoffringar för att få dem.
Enligt Statistiska Centralbyrån har Sverige ett födelsetal på 1,9 barn per kvinna.
Källor: Nature (www.nature.com), Medical News today (www.medicalnewstoday.com), The Boston Globe (www.boston.com) och Statistiska Centralbyrån (www.ssd.scb.se)