En ny brittisk studie visar att allt fler föräldrar som genomgått konstgjord befruktning med hjälp av donerade ägg eller spermier söker efter andra familjer vilkas barn kommer från samma givare. De hittar många halvsyskon, i enstaka fall så många som 55 stycken.
Det är i en studie publicerad i den brittiska tidskriften Human Reproduction (vol. 24, nr.3 sid. 505–516, 2009) som forskare har kommit fram till att föräldrar i vissa fall har hittat mer än tio halvsyskon till sina barn. En förälder hittade till och med 55 halvsyskon. Tabitha Freeman från familjeforskningscentrum vid Cambridgeuniversitetet ledde studien och säger till nyhetsbyrån Reuters att mer än nittio procent av föräldrarna i studien är från USA, där riktlinjerna för hur man använder donerade spermier och ägg inte är lika stränga som i Storbritannien. Enligt riktlinjerna i USA ska en givare inte användas till hur många mottagare som helst, men någon kontroll om riktlinjerna efterföljs görs inte. Tabitha Freeman påpekar att hennes studie visar att vissa kliniker använder samma givare till många familjer.
Resultaten pekar på nödvändigheten av att reglera givares rätt till anonymitet samt lagstiftning för hur många gånger en givare får donera till assisterad befruktning, i synnerhet när ett växande antal kvinnor väntar längre innan de försöker få barn och efterfrågan på assisterad befruktning därför ökar.
Tabitha Freeman säger vidare till Reuters att studiens viktigaste slutsats är att tillvägagångssättet med assisterad befruktning med donerade ägg och spermier skapar nya familjeformer, som grundas på genetiska länkar mellan familjer med barn från samma givare. I studien deltog 791 föräldrar som finns registrerade i det amerikanska registret Donor Sibling Registry, som ska underlätta för familjer, som använt samma givare, att hitta varandra. Motivationen för föräldrarna att söka upp givaren och halvsyskonen är, enligt studien, nyfikenhet och försök att förbättra barnets identitetskänsla. Tabitha Freeman berättar för Reuters om sin förvåning över att vissa av familjerna sluter nära band med andra familjer baserat på föreställningar om familj och barnens blodsband. Till exempel hade några kvinnor moderskänslor för barnens genetiska halvsyskon i andra familjer.
I Storbritannien har föräldrar numera rätt att få veta identiteten på donatorn om de använder donerade ägg eller spermier. Rätten tillkommer även barnen när de fyllt 18 år. Det är en omsvängning från tidigare lagstiftning, som garanterade givaren anonymitet. Även i Sverige har barn som tillkommer antingen genom spermie- eller äggdonation rätt att veta givarens identitet. Denna identitet ska antecknas i sjukhusjournalen och bevaras i 70 år. Experter menar att det krävs ytterligare forskning om den långvariga psykologiska inverkan för barn som söker upp och träffar många av sina genetiska halvsyskon i andra familjer. För majoriteten av föräldrarna känns det, enligt studien, positivt att träffa halvsyskonen. Studien pekar på att sannolikheten är stor att kunskap om givarens identitet resulterar i att han eller hon kommer att kontaktas av sina barn eller av deras föräldrar.
Källor: Reuters (uk.reuters.com) och Human Reproduction (humrep.oxfordjournals.org)