Forskare världen över har börjat sudda ut linjen mellan människa och djur genom att producera hybrider, det vill säga nya varelser som innehåller gener från både människa och djur. Forskare vid Shanghai Second Medical University smälte år 2003 framgångsrikt samman mänskliga celler med äggceller från en kanin. Dessa embryon var de första människa-djur hybrider som framgångsrikt framställts. De utvecklades under några dagar i laboratorium innan forskarna förstörde embryona för att kunna utvinna deras stamceller.
Nyligen gjordes försök vid Stanford University i Kalifornien, där man experimenterade med att framställa möss med mänskliga hjärnor. Irv Weissman, professor vid Stanford University som ledde försöken, tillverkade möss vars hjärna är mänsklig till en procent. Han planerar att i år driva fram möss med en hundraprocentig mänsklig hjärna, genom att injicera mänskliga nervceller i musembryon. Innan dessa möss föds dödas de, och dissekeras sedan för att se tecken på mänsklig hjärnarkitektur. Om så är fallet, kommer Irv Weissman att söka efter spår av mänskligt kognitivt beteende. Irv Weissman anser att alla försök att av moraliska skäl begränsa forskning, hindrar försök som kan rädda liv, och menar att han inte är en galen forskare. Han hoppas att hans arbete kan komma att leda till en bättre förståelse för hur hjärnan fungerar, något som han tror skulle kunna vara användbart i behandlingen av sjukdomar som Alzheimer och Parkinson.
En av anledningarna till att forskare nu framställer människa-djur hybrider är att de vill kunna ha tillgång till forskningsobjekt som är så lika människan som möjligt för att bland annat testa mediciner. Att framställa människa-djur hybrider är dock inte okontroversiellt. Vilken människa-djur kombination ska produceras, och i vilket syfte? När kan hybriden anses vara människa? Vilka rättigheter skall den ha?
William Cheshire, professor vid Mayo Clinics Jacksonville i Florida och medlem i Christian Medical och Dental Associations, anser det problematiskt att kombinera människo- och djurnervceller. Han stödjer forskningen på människo- och djurceller för att studera cellens funktion, men drar däremot den etiska gränsen vid förstörelsen av mänskliga embryon för att skaffa celler, samt vid forskning som har till mål att framställa en organism som delvis är människa och delvis djur. Han menar att forskarna inte får våldföra sig på människans okränkbarhet och har ett ansvar även för djur. Forskningsprojekt som framställer människa-djur hybrider och riskerar att förstöra känsliga ekosystem, sätta människans hälsa på spel eller missaktar arters integritet är inte etiskt försvarbara, menar William Cheshire.
Källa: National Geographic (news.nationalgeographic.com)