Förstadiet till mänskliga ägg och spermier har nyligen odlats fram av amerikanska forskare med hjälp av embryonala stamceller. Detta kan öppna för möjligheten att skapa barn på konstgjort sätt.
Enligt professor Renee Reijo-Pera vid Stanforduniversitetet i Kalifornien, som ledde forskningen, användes stamceller från embryon som var ett par dagar gamla. Renee Reijo-Pera hoppas kunna upprepa försöken med att få hudceller som omvandlats till stamceller, så kallade iPS-celler (
läs mer >> ), att utvecklas till spermier eller ägg.
I facktidskriften Nature (Nature advance online publication 28 October 2009 | doi:10.1038/nature08562) skriver forskningsgruppen att den vanligaste orsaken till infertilitet hos män och kvinnor är brister i könscellernas kvalitet och kvantitet därför att de inte helt utveklas till färdiga könsceller. Hittills har det inte varit möjligt att undersöka könscellers utveckling på grund av otillgängligheten under fosterutvecklingen. För att kunna studera utvecklingen använde sig Renee Reijo-Pera och hennes kollegor därför av en s.k. rapportgen i manliga och kvinnliga stamceller, en gen som visar andra geners aktivitet genom t.ex. färgreaktioner. I det här fallet handlade det om att studera tre nyckelgener som styr könscellernas mognad på ett mycket tidigt stadium. Resultaten är, enligt Nature, av betydelse för att kunna förstå könscellers uppkomst och för framtida grundforskning och eventuella kliniska tillämpningar.
Renee Reijo-Pera vill ge hopp till människor som önskar få barn men inte kan det. Hon säger till den tyska tidskriften Spiegels nätupplaga att 10-15 procent av alla par är infertila, och att det hos hälften av dem beror på att de inte kan producera spermier eller ägg.
– För dem gäller assisterad befruktning, men nu kanske med celler som odlats i ett laboratorium, säger hon.
Att använda personens egna hudceller för att ta fram könsceller innebär att kroppen inte avstöter spermien eller ägget, och kan på så sätt bli en hjälp för personer som har blivit sterila efter t.ex. cancerbehandling. Studien tar också upp möjligheten med ”manliga ägg” framställda av mannens hud och ”kvinnlig spermier” från kvinnors hud, vilket skulle kunna ge homosexuella par möjligheten att få genetiskt egna barn, även om många forskare är skeptiska till om det är möjligt att skapa spermier från kvinnliga celler, eftersom de saknar de manliga Y-kromosomerna. Dessutom befinner sig forskarna fortfarande på ett tidigt, experimentellt stadium vad gäller iPS-celler, och deras användningsområde är därför mycket begränsat. Renee Reijo-Pera kan inte heller svara på om man verkligen kommer att kunna skapa riktiga könsceller av iPS-stamceller.
Rita Reijo Pera tror att nya fertilitetsbehandlingar kommer att finnas inom fem år, men på grund av säkerhets- och etiska frågeställningar är konstgjorda spermier och ägg mycket längre från att kunna användas. Rita Reijo Pera menar även att det i så fall skulle krävas riktlinjer för hur könscellerna skulle kunna användas.
Miodrag Stojkovic, stamcellsforskare vid Prinz-Felipe forskningscentrum i spanska Valencia, ifrågasätter artikeln i Nature och menar att det återstår att se om de konstgjorda spermierna verkligen är funktionsdugliga. Han säger till Spiegel online att de inte kan befrukta en äggcell eftersom de saknar akrosomen, den del av spermien som utgör den främre delen av "huvudet". Han kräver därför bevis genom en befruktning, vilket enbart är tillåtet i länder som tillämpar terapeutisk kloning, och eftersom det handlar om mänskliga celler menar han att försöket skulle vara mycket kontroversiellt.
Allan Pacey, expert på manlig fertilitet vid Sheffielduniversitetet i Storbritannien, ser fram emot att hitta ett botemedel för manlig infertilitet, men tror inte på att spermier kommer att kunna skapas i ett laboratorium, utan snarare på möjligheten att identifiera nya mål för läkemedel eller gener, som kan stimulera den naturliga spermieproduktionen. Peter Saunders, generalsekreterare för det brittiska kristna läkaresällskapet Christian Medical Fellowship, undrar varför man skapar konstgjorda könsceller och samtidigt avbryter 200 000 graviditeter per år, när det finns många par som vill adoptera.
Forskningens verkliga nytta ligger i att man kan se i vilken mån miljögifter påverkar spermier och ägg, poängterar Renee Reijo-Pera i Spiegel online, och berättar att de reagerar mycket känsligt i provröret.
Källor: Nature (
www.nature.com) Spiegel online (
www.spiegel.de) och The Daily Mail (
www.dailymail.co.uk)