Förslag till ny lag om fosterreduktion

publicerad 28 oktober 2005 Begreppet fosterreduktion, det vill säga att avlägsna ett eller flera men inte alla foster vid flerbördig graviditet, är ett relativt nytt ord, som uppkommit sedan tekniken gjort det möjligt att selektivt abortera ett eller flera ofödda barn.

Då den nuvarande abortlagstiftningen tillkom 1974 var fosterreduktion inte möjligt, och ingreppet är därför oreglerat i abortlagen. Regeringen har tillkännagivit, att man vill lägga till regleringar om fosterreduktion i abortlagen, och man har därför bett Statens medicinsk-etiska råd (SMER) att yttra sig i frågan, som ett första steg.

Yttrandet från SMER kom för ett par dagar sedan, och Dagens Medicin skriver i en artikel om yttrandets slutsats: att gravida kvinnor som bär flera foster ska inte ha rätt att välja ut vilket av fostren som tas bort. SMER anser att bara Socialstyrelsen ska kunna göra ett sådant val, av till exempel medicinska skäl.

SMER föreslår att icke-selektiv fosterreduktion ska vara tillåten, och att kvinnan själv ska kunna bestämma att ett eller flera av fostren tas bort om avsikten är att reducera antalet foster. Eftersom en kvinna enligt abortlagstiftningen har rätt att abortera alla foster kan man knappast förbjuda en kvinna icke-selektiv fosterreduktion angående något eller några av dem, resonerar SMER i yttrandet.

Helt annorlunda ser rådet dock på selektiv fosterreduktion, det vill säga att kvinnan av något skäl vill ta bort ett visst utpekat foster, till exempel på grund av allvarlig sjukdom eller kromosomrubbning på det ofödda barnet, eller att det har fel kön eller andra "felaktiga" egenskaper. SMER varnar för att selektiv fosterreduktion kan "ses som ett steg i en oönskad utveckling mot ett designat föräldraskap, där föräldrar väljer vilket barn de vill ha" utifrån kön och andra egenskaper.

En möjlighet att välja bort foster med oönskade egenskaper finns dock redan vid vanlig graviditet, men då är det med den avgörande skillnaden att hela graviditeten avbryts och att det inte sker ett val mellan foster, resonerar SMER.

"Rätten till abort tar vidare bland annat sikte på kvinnans rätt till kroppslig integritet; hon ska inte mot sin vilja tvingas bära och föda ett barn. Denna aspekt saknas vid fosterreduktion", påpekar SMER.

Därför anser SMER att varje beslut om selektiv fosterreduktion bör godkännas av Socialstyrelsens rättsliga råd. Avgörande för om ingreppet ska tillåtas eller inte är allvaret i den sjukdom eller skada fostret lider av eller har anlag för. Det räcker alltså inte med mindre medicinska avvikelser. SMER ställer inte upp några kriterier för vilka medicinska avvikelser som krävs, utan överlåter åt Socialstyrelsens rättsliga råd att skapa en praxis genom att avgöra fall efter fall.

Sociala faktorer, som att paret redan har ett sjukt eller skadat barn, bör också kunna vägas in. Däremot ska selektiv fosterreduktion på grund av kön eller andra personliga egenskaper "under inga förhållanden få förekomma".

Det finns ingen officiell statistik över antalet fosterreduktioner i Sverige, men Dagens Medicin uppskattar att ingreppen är sällsynta. I de nordiska länderna skiljer sig rättspraxis åt. I Norge, Finland och på Island tillämpas abortlagen även vid fosterreduktion, och kvinnan har därför rätt till fosterreduktion på samma grunder som abort. I Danmark ändrades dock abortlagen 2004, och där tillåts nu fosterreduktion bara på starka medicinska grunder.

Källa: Dagens Medicin (www.dagensmedicin.se)


Utskriftsvänlig version           Tipsa en vän