Fosterdiagnostik ger fel underlag för abort

publicerad 26 november 2004 Enligt en studie som nyligen redovisades vid den medicinska riksstämman i Göteborg, är ungefär var 50:e abort, till följd av fosterdiagnostik med ultraljud, onödig, då abortbeslutet grundar sig på felaktig information till den gravida kvinnan. I verkligheten har barnet i dessa fall en betydligt mindre skada än vad som framkommer vid ultraljudsdiagnosen.

Studien bygger på uppgifter om 324 fall där den gravida kvinnan valt att göra abort efter att ha fått besked om att det väntade barnet hade svåra missbildningar. Diagnoserna ställdes i samband med den rutinmässiga undersökningen med ultraljud, som nästan alla gravida kvinnor genomgår i den 17:e eller 18:e graviditetsveckan. När det aborterade barnet efteråt obducerades, visade det sig i en del fall att diagnosen, som låg till grund för abortbeslutet, var felaktig. Vid samtliga tillfällen förekom någon form av missbildning, men i flera fall var den inte alls så svår att den skulle ha lett till döden eller till svåra fysiska och mentala handikapp. I vart tionde fall hade barnet till och med helt andra missbildningar än vad som framkommit genom ultraljudsdiagnosen. Dessa missbildningar var dock minst lika allvarliga som dem, som felaktigt angivits vid ultraljudsdiagnosen.

Ove Axelsson, professor vid kvinnokliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, menar att rutinerna för fosterdiagnostik behöver ses över för att ytterligare förbättra säkerheten i det underlag som presenteras för den gravida kvinnan. Han sade vidare, att i några fall hade missbildningarna kunnat åtgärdas, till exempel med ett ortopediskt ingrepp för att åtgärda en felställning eller genom en bukoperation. En feldiagnos är allvarlig. Det gäller i synnerhet om den får ligga till grund för rådgivning inför kommande graviditeter, eftersom risken för en upprepning kan skilja sig kraftigt mellan olika typer av missbildningssyndrom, varnar Ove Axelsson.

I den nya studien har forskarna inte haft tillgång till de ursprungliga ultraljudsbilderna. De kan därför inte svara på frågan om de felaktiga diagnoserna berodde på oskicklighet eller på att bilderna var ovanligt svåra att tolka. Ove Axelsson tror dock att felfrekvensen kan sänkas med ganska enkla medel, som till exempel två oberoende bedömare i stället för bara en, som granskar ultraljudsbilderna, eller att komplettera ultraljudet med en annan teknisk metod, till exempel magnetkamera, sade han.

Enligt Ove Axelsson händer det att beskeden från fosterdiagnostiken hastas fram för att bli klara inom de 18 graviditetsveckor som krävs för att kvinnan helt på egen hand ska kunna ta ett abortbeslut. Efter 18 veckor krävs specialtillstånd från Socialstyrelsen.

Källa: Uppsala Nya Tidning (www.unt.se)

 


Utskriftsvänlig version           Tipsa en vän