Socialstyrelsen fattade i dag beslutet att tillåta landets första reservdelssyskon genom att ge tillstånd till en viss typ av genetisk undersökning, så kallad PGD/HLA.
Efter att lagen som reglerar preimplantatorisk genetisk diagnostik ändrades 1 juli i fjol, har Socialstyrelsen fått in totalt fyra ansökningar om PGD/HLA, det vill säga möjligheten att selektera ett passande embryo som blodstamcellsdonator till ett svårt sjukt syskon. Läs mer >> I tre av fallen har Socialstyrelsen nu fattat beslut att tillåta PGD/HLA, eftersom bedömningen gjorts att det i de fallen finns synnerliga skäl för att tillåta det. Beslutet kungjordes i ett pressmeddelande från Socialstyrelsen i dag.
Preimplantatorisk genetisk diagnostik innebär att en genetisk undersökning görs av ett befruktat ägg innan det implanteras i kvinnans livmoder. Lagen föreskriver att Socialstyrelsen måste ge sitt tillstånd för att denna typ av diagnostik ska kunna användas för att försöka få ett barn med en sådan genuppsättning, att barnet skulle kunna bli donator av blodstamceller till ett svårt sjukt syskon. Socialstyrelsen får bara ge tillstånd om det finns synnerliga skäl, och förutsättningarna ska bland annat vara att alternativ behandling saknas, att det handlar om vissa typer av sjukdomar, sk monogent ärftliga sjukdomar, och att sjukdomen ska ha ett sådant förlopp att förfarandet med PGD/HLA passar.
Socialminister Göran Hägglund har tidigare sagt att han är kritisk till att en människa används som ett redskap för att rädda en annan människas liv. Han vill dock inte lämna några kommentarer efter Socialstyrelsens beslut.
Källor: Socialstyrelsen (www.sos.se) och Göteborgstidningen (www.gt.se)