I en specialrapport i den vetenskapliga tidskriften The Nature, som publicerades i tidskriftens nätupplaga d. 9 augusti, undersöks vad som egentligen är känt vad gäller de långsiktiga hälsoeffekterna av äggdonation.
Klart är, att frågan har blivit allt mer aktuell i takt med att fler och fler kvinnor donerar ägg då infertilitetsbehandlingar blivit vanligare. Donerade ägg behövs dock inte bara vid assisterad befruktning; även de många läkare och andra vetenskapsmän världen över som forskar på mänskliga embryon är i behov av ett stort antal ägg för att kunna skapa nya embryon.
Fler och fler reproduktionsspecialister är överens om, att riskerna för kvinnor som donerar ägg är för okända och därför noggrant bör undersökas och kartläggas i långsiktiga studier. Det är framförallt konsekvenserna av de läkemedel man använder för att stimulera ovulationen man befarar. Många kvinnor har hittills valt att bortse från eventuella risker, då äggdonationen varit ett led i assisterad befruktning med utsikten till ett eller flera barn som kompensation. I och med att donerade ägg efterfrågas enbart till forskning anser dock många, att det inte är mer än rätt att kvinnor blir informerade om exakt vilka hälsorisker det finns i samband med de ovulationsstimulerande läkemedel man använder.
Några studier har visat, att läkemedlen, som får kvinnans äggstockar att släppa ett flertal mogna ägg samtidigt i motsats till ett enda, kan länkas till vissa cancersjukdomar. Studierna är dock kontroversiella, och samtidigt menar många att det ännu är för tidigt att påvisa eventuella samband, då många cancerformer uppkommer först då kvinnan är i åldern 50-60 år.
Den centrala frågan är, om det är etiskt rätt att medvetet utsätta kvinnor för hälsorisker i vetenskapligt syfte. En kongress om ämnet hålls i september i San Francisco, arrangerad av California Institute of Regenerative Medicine, och den brittiska myndigheten för fertilitetsfrågor, Human Fertilisation and Embryology Authority kommer även den att behandla frågan inom snar framtid.
Läkare vet redan, att de hormonstimulerande läkemedlen har kortsiktiga bieffekter som humörsvängningar och infektioner. Den mest allvarliga av bieffekterna är ovariellt hyperstimuleringssyndrom, vilket uppkommer i cirka 6 procent av alla fall, och som innebär att vätska samlas i buken med bland annat svåra smärtor till följd.
Diskussionerna kring hälsoriskerna bidrar till svårigheten att avgöra, om kvinnor som donerar ägg till forskningsprojekt ska kompenseras eller ej. I Sverige får kvinnor som donerar endast kostnadsersättning, medan man i t.ex. USA får betalt (läs mer >>) och i Storbritannien billigare IVF-behandling, om man samtidigt donerar extra ägg (läs mer >>).
Källa: Nature (www.nature.com)