Resultatet av ett försök på Karolinska sjukhuset i Stockholm med hemaborter som alternativ vid medicinsk abort presenterades den 14 februari. Studien har omfattat 100 kvinnor, som alla har sökt abort före sjunde graviditetsveckan.
Enligt Kristina Gemzell- Danielsson, överläkare och chef för WHO-centret på kvinnokliniken på KS som leder forskningsprojektet, är majoriteten av kvinnorna nöjda eller mycket nöjda med behandlingen och säger att de skulle välja det alternativet igen om de hamnade i samma situation.
Medicinsk abort går till så att kvinnan får antiprogesteton så att det befruktade ägget stöts bort från livmodern och prostaglandin som får livmodern att dra ihop sig. Kvinnan får sedan ligga kvar på sjukhuset i fyra-sex timmar för observation medan blödningarna är som mest intensiva. Vid hemabort slutförs aborten i hemmet. Förutsättningen för att få välja det alternativet är att kvinnan är frisk och psykiskt stabil samt att det finns en vän eller partner som kan hjälpa till.
Medicinsk abort i hemmet kan därför bli ett nytt alternativ för kvinnor som vill undvika kirurgiska ingrepp i sjukhusmiljö. Om aborter i hemmet ska godkännas måste abortlagen dock ändras, då den nu innebär att alla aborter måste utföras på sjukhus.
Vilken kvinnosyn ligger bakom försöken med hemaborter? En abort är ett allvarligt ingrepp på kvinnan. Vid hemabort ligger det närmare tillhands att bagatellisera inte bara aborten i sig, utan även smärtlindring, annan vård och eventuellt post-abort syndrom. Det kan knappast vara kvinnor till tjänst att trivialisera ett så allvarligt ingrepp som dessutom utsläcker ett människoliv. Om metoden accepteras medicinskt och etiskt av Socialstyrelsen kommer den att spridas till andra sjukhus runt om i landet och blir vedertaget på samma sätt som tidig hemgång efter förlossning blivit norm snarare än undantag. Då är risken stor att kvinnor mer eller mindre öppet tvingas att genomgå medicinska aborter hemma; en situation som nuvarande lagstiftning ville komma ifrån.