Socialstyrelsen och Livsmedelsverket rekommenderar fertila kvinnor att öka sitt intag av b-vitaminet folsyra för att minska risken för fosterskador i centrala nervsystemet. Svenska livsmedel kommer dock inte att berikas med folsyra meddelade Livsmedelsverket i veckan.
I dag rekommenderas kvinnor i barnafödande ålder, och särskilt de som planerar att bli gravida, att äta minst 400 mikrogram folsyra om dagen, i första hand genom att öka intaget av folsyrerika livsmedel som frukt och grönsaker. Med en folsyreberikning av livsmedel menar förespråkarna att det skulle bli möjligt att nå ut till grupper som är dåliga på att följa kostråd. Svenska myndigheter har dock haft en avvaktande inställning till berikning, och Livsmedelsverket meddelade i början av veckan att svenska livsmedel inte kommer att vitaminberikas med folsyra tills vidare. Dock kommer från och med nästa år alla kvinnor i fertil ålder i Sverige att erbjudas gratis folsyretillskott.
Under de senaste åren har sambandet mellan intaget av b-vitaminet folsyra och risken för missbildningar i centrala nervsystemet blivit föremål för många vetenskapliga studier. I Kanada har folsyreberikning av livsmedel genomförts och undersökningar visar, att det totala antalet neuralrörsdefekter och ryggmärksbrock under tiden har minskat med omkring 50 procent.
Varje år föds cirka 20-25 barn i Sverige med ryggmärgsbråck. Utöver detta utförs årligen cirka 80 aborter efter graviditetsvecka 16 på foster med ryggmärgsbråck. Det motsvarar cirka 11 procent av samtliga aborter efter graviditetsvecka 16. Andelen aborter på grund av ryggmärgsbråck kan dock i själva verket vara ännu större eftersom det finns mörkertal i rapporteringen.
Det råder oenighet bland experter huruvida man bör börja med folsyreberikning även i Sverige. Claes Sundelin, professor emeritus i socialpediatrik vid Uppsala universitet och ordförande i projektgruppen på Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU), menar att balansen mellan risk och nytta med folsyreberikning är en svår avvägning med tanke på en eventuell risk för cancer. Enligt Claes Sundelin går det inte att på förhand säga hur mycket antalet födslar med neuralrörsdefekter skulle minska om berikning av mjöl infördes i Sverige. Folsyreberikning får större effekt i länder där andelen barn som föds med neuralrörsdefekter är relativt hög, och i Sverige är den andelen förhållandevis låg. Fosterdiagnostiken har också förfinats, vilket gör att fler ofödda barn med neuralrörsdefekter aborteras.
Källor: Dagens Medicin (www.dagensmedicin.se), Socialstyrelsen (www.sos.se) och Livsmedelsverket (www.slv.se)