Förra veckan höll FN:s befolkningsfond UNFPA och den tyska regeringen en konferens i Berlin om ”sexuell och reproduktiv hälsa och utveckling”, en fras som ofta används av dem som vill verka för ökad tillgång till abort. Trots att konferensen beskrevs som en global händelse, har det nu kommit fram att ingen från media eller organisationer som inte höll med arrangörernas "reproduktiva rättighetsagenda" var välkommen att delta.
Vid konferensen deltog 400 delegater från 131 länder och icke-regeringsbundna organisationer (NGOs) som Catholics for Choice, Ipas (en global, abortförespråkande välgörenhetsorganisation), International Planned Parenthood Federation (IPPF) och Marie Stopes International, Storbritanniens största sammanslutning av abortkliniker. Potentiella konferensdeltagare fick fylla i ett långt frågeformulär och lämna detaljerade svar om hur deras enskilda organisationer stöder "sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter" innan de fick tillträde till konferensen. Även mediarepresentanter utsattes för en lika rigorös genomgång; journalister fick ansöka om möjlighet att bevaka konferensen genom att bifoga ett rekommendationsbrev och tre signerade artiklar.
Två journalister från den konservativa, amerikanska veckotidningen Human Events nekades tillträde med hänvisning till att endast journalister från erkända professionella medier, som inte är anslutna till NGOs fick vara med. Sedan framhöll arrangörerna även att man på grund av utrymmesskäl och andra överväganden beslöt att förneka alla NGO-relaterade medier. Human Events skickade ett brev med påpekandet om att journalisterna som hade skickats till konferensen uppfyllde alla ansökningskrav och förtydligade att tidningen inte är NGO-ansluten. Trots det avvisades journalisterna.
En journalist från Pakistan säger till amerikanska Catholic Familly and Human Rights Institute (C-Fam) att hon aldrig behövde skriva en ansökan; hon hade inte ens hört talas om forumet tills hon fick en inbjudan från konferensens organisatörer, som också stod för flyg- och hotellkostnader. En journalist från Indien, med anknytning till en frivilligorganisation som arbetar med hiv/aids, var förvånad över att de två konservativa journalisterna avvisades och berättar, att det inte fanns särskilt många mediarepresentanter på konferensen.
Vid den avslutande presskonferensen kunde arrangörerna inte dölja sina fördomar mot konservativa journalister. En reporter frågade hur konferensen skulle kunna kallas "representativ för alla NGOs i världen", när konservativa organisationer och medier inte hade ackrediterats. Gill Greer, konferensens ordförande och generaldirektör för den abortförespråkande organisationen International Planned Parenthood Federation, svarade att arrangörerna ville ha med mediarepresentanter som "särskilt driver frågorna om kvinnors hälsa och kvinnors rättigheter".
På konferensens workshop utbildades aktivister i att arbeta för att få mer pengar från länder och stiftelser, och aktivisterna fick även lära sig att utöva påtryckningar på regeringar om att tillhandahålla sexualupplysning och abort, samt hur man kan utbilda ungdomar till abortförespråkare. Material med titeln "Att säkerställa kvinnors tillgång till säkra aborter" och "Jag behöver abort" delades ut till deltagarna.
I slutet av konferensen släpptes en förklaring med krav om att länder ska tillhandahålla aborter genom hälsovårdssystemet och garantera "sexuella och reproduktiva rättigheter som mänskliga rättigheter". Krav ställdes även på att ungdomar alltid ska ha tillgång till "hela skalan av sexuell och reproduktiv hälsa, information och tjänster", utan begränsningar från föräldrar eller åldergränser.
Källor: C-Fam (www.c-fam.org) och Catholic News Agency (www.catholicnewsagency.com)