Tidningen Dagens Medicin rapporterar om en dansk studie som gör gällande att kvinnor som blir gravida med hjälp av provrörsbefruktning, ivf, löper större risk att föda ett dött barn, medan svensk forskning motsäger rönen.
Forskare från Århus universitetssjukhus i Danmark har under ledning av läkaren Kirsten Wisborg jämfört risken för att föda ett dött barn för kvinnor som blivit gravida efter fertilitetsbehandling och för andra kvinnor. De kom fram till att kvinnor som blir gravida efter ivf har över fyra gånger större risk att föda ett dött barn. Uppgifter från över 20 000 graviditeter i en dansk databas analyserades och forskarna tog hänsyn till faktorer som exempelvis hur lång tid det tog för kvinnorna att bli gravida, rök- och dryckesvanor, ålder och utbildning. I materialet ingår inga tvillinggraviditeter. Studien publicerades i februari i medicintidskriften Human Reproduction (doi:10.1093/humrep/deq023).
Enligt studien är risken att föda ett dött barn 16,2 per 1 000 bland kvinnor som genomgått ivf, jämfört med 3,7 per 1 000 bland dem som blir gravida naturligt. För kvinnor med vissa problem att bli gravida är risken 5,4 promille. Orsaken, anser forskarna, kan ligga antingen i själva fertilitetsbehandlingen, eller förklaras av faktorer hos föräldrarna som behöver behandling för att bli gravida.
Dagens Medicin påpekar att en ännu opublicerad svensk studie motsäger de danska resultaten. I den svenska studien undersöktes 32 000 kvinnor som genomgått ivf och enligt Karl-Gösta Nygren, professor i obstetrik och gynekologi i Uppsala, förekommer ingen riskökning.
Samtidigt gör Carmen Sapienza, professor och genetiker vid Temple University School of Medicine i Philadelphia i USA, gällande att barn födda efter ivf löper större risk för vissa typer av missbildningar och låg födelsevikt, vilket förknippas med fetma, högt blodtryck och typ 2-diabetes senare i livet. Han har studerat miljöns inverkan på gener genom att jämföra hur en typ av kromosomförändring, som kallas DNA-metylering, uppkommer hos barn tillkomna naturligt och hos barn som föds efter ivf.
– Vi fann att 5-10 procent av kromosomändringarna var annorlunda hos ivf-barn och detta påverkade närliggande gener. Vi vet dock ännu inte om detta orsakas av fertilitetsbehandlingen eller andra faktorer, som till exempel föräldrarnas infertilitet, säger Carmen Sapienza i ett pressmeddelande.
Eftersom vissa av de drabbade generna har att göra med utvecklingen av fettvävnad och metabolismen av glukos, tror Carmen Sapienza att det är viktigt att ivf-barn följs på lång sikt för att bedöma om de har högre förekomst av fetma eller diabetes. Han konstaterar att även om det finns mätbara skillnader i DNA-metylering och genuttryck mellan de två grupperna, är det endast en liten del av ivf-barnen som ligger utanför det normala intervallet.
Källor: Dagens Medicin (www.dagensmedicin.se), The Guardian (www.guardian.co.uk) och Medical News (www.news-medical.net)