Att immunbristsjukdomen aids överförs vid sexuella kontakter är det som efter 25 år med sjukdomen är mest välkänt. Det finns dock fler sätt som hivviruset sprids på, något som inte alltid fått lika mycket uppmärksamhet.
När Innocent Zamba Manga föddes i somras rekommenderade läkarna hans mor att inte amma honom, eftersom hon är hivpositiv och viruset kan överföras från mor till barn vid amning. Hon lämnade därför sjukhuset med en samling nappflaskor. En vecka senare åkte de stolta föräldrarna med sitt nyfödda barn till faderns by i södra Kamerun för att delta i den traditionella födelse- och namngivningsceremonin. Traditionen där kräver att mamman ammar sitt barn, vilket Innocents mor också gjorde och fortsatte med i två veckor.
Ett ofta förekommande fenomen, framförallt i små sammanhållande byar i Afrika, är att ett barn ammas av ett antal olika kvinnor. I ett land som Kamerun, där mer än fem procent av befolkningen och elva procent av alla gravida kvinnor är hivsmittade - majoriteten utan att veta om det - kan en sådan sed leda till en bred spridning av viruset.
Forskare har börjat inse att en rad traditionella ceremonier och bruk orsakar spridningsvägar som är speciella för Afrika och som utgör en fara, som hittills inte har fått någon större uppmärksamhet. I en studie, som publicerades 2004 vid universitetet i Calabar i sydöstra Nigeria, kom läkaren Etete J. Peters till slutsatsen att det finns en allvarlig risk i nigerianernas bruk av traditionella medicinmän, eftersom de ofta använder osteriliserade instrument och blandar olika patienters smittade blod och kroppsvätskor.
Etete J. Peters har fortsatt sitt arbete med att studera medicinmännens arbete och menar, att det finns för små tillgängliga ekonomiska möjligheter att upplysa denna grupp. Därför fortsätter deras smittbärande verksamhet i Nigeria och resten av Afrika. Epidemiologisten Edward J. Mills, från McMaster University i Hamilton i Ontario, Kanada, menar att medicinmännen är ett växande orosmoment som UNAIDS, FN:s organ för aidsfrågor, hittills har ignorerat, med all sannolikhet för att kulturella frågor ofta är mycket känsliga.
På landsbygden i Afrika använder sig de flesta människor av både medicinmän och vanliga läkare. Vid traditionella behandlingar, som till exempel rispningsceremonier, där man rispar barns hud för etnisk identifikation, och skärande för rituellt läkande, används samma rakblad upprepade gånger. Det är inte självklart att bladet steriliseras mellan gångerna, och om endast ett barn vid en sådan ceremoni är smittat sprids viruset därför genast vidare.
Enligt Yves Moumbé, som är läkare i Batié i Kamerun, vet medicinmän inte mycket om hiv och virusets spridningsvägar. Dessutom är många av dem själva hivpositiva. Trots detta vänder sig cirka 70 procent av afrikanerna till en medicinman för hälsovård, eftersom det är funktionellt och tillgängligt. Det finns en läkare på 40 000 afrikaner men en medicinman på varje 500.
Edward J. Mills tycker att det är dags att ta upp en dialog med medicinmännen så att de istället för att sprida viruset blir en del av lösningen, genom att i samarbete med läkare sprida kunskap om hiv och aids.
Källa: New York Times (www.nytimes.com)