Den brittiska tidningen The Observer avslöjar i ett långt reportage denna vecka hur fattiga kvinnor från Östeuropa utnyttjas genom att donera ägg mot betalning.
Brittiska kvinnor, som lider av infertilitet, skickas till lokala fertilitetskliniker, som tjänar stora pengar på fertilitetsturismen och som inte drar sig för att utnyttja lokala kvinnors behov av att försörja sig och sina familjer.
Artikeln berättar om Svetlana (fingerat namn), en 27-årig tvåbarnsmor från Ukrainas huvudstad Kiev, som av en klinik blivit erbjuden $ 300 (2 400 kr) per äggdonation, en förmögenhet för en familj, som i vanliga fall tvingas överleva på $ 15 (120 kr) i månaden. Utan att tala om det för sin familj gick Svetlana med på att donera, undergick fem hormonbehandlingar för att stimulera äggproduktionen, och donerade sedan 40 ägg, fyra gånger fler än vad som normalt tas från en kvinna som genomgår assisterad befruktning. Svetlana fick sina $ 300 samt en bonus på $ 200 (1 600 kr), och kliniken säljer sedan äggen för över $ 3 000 (24 000 kr) styck till kvinnor från USA, Storbritannien och andra västeuropeiska länder. Under tiden har Svetlana varit ovetande om de risker som är förknippade med hormonbehandlingen, då kliniken helt undanhåller information om farorna för donerande kvinnor.
Svetlana är bara en av de många unga kvinnor i Ukraina, Ryssland och andra östeuropeiska länder som lockas att sälja ägg; på grund av kvinnornas utseende står deras ägg högt i kurs hos infertila kvinnor som vill ha ljusa barn. Journalister från The Observer talade med ett antal unga kvinnor i Kiev som alla sålt ägg, antingen på lokala kliniker eller kliniker i Cypern, dit de flygs för att donera. Alla kvinnor har tre saker gemensamt: de gjorde det för att tjäna pengar, de ångrar vad de gjort, och ingen av dem skulle någonsin vilja göra det igen. En av kvinnorna berättar att de får mer pengar ju fler ägg de lyckas donera, vilket pressar många kvinnor att acceptera starkare hormondoser. Kvinnan avslöjar, att hon tillåtits donera uppemot 20 gånger, vilket är långt över den rekommenderade gränsen.
Enligt brittisk lag måste fertilitetskliniker som vill importera eller exportera embryon, som skapats med hjälp av donerade ägg, erhålla licens från den reglerande myndigheten Human Fertilisation and Embryology Authority (HFEA). Många kvinnor köper dock sina ägg på den privata, oreglerade marknaden och använder Internet för att hitta kliniker som förmedlar ägg snabbt och billigt. När ett avtal ingåtts åker kvinnorna sedan utomlands, implanteras på den lokala kliniken, och finns därför aldrig med i den nationella statistiken över importerade embryon. Generaldirektören för HFEA, Suzi Leather, kallar den oreglerade marknaden för ”en djupt exploaterande och oetisk handel”, och menar, att marknaden för assisterad befruktning nu är global, och därför ett problem som måste tacklas på global nivå. Representanter för klinikerna i Östeuropa slår dock ifrån sig och säger, att de endast gör en god gärning och nekar till att betalning utgår till de donerande kvinnorna.
Den privata handeln är ett resultat av bristen på donerade ägg i Storbritannien; väntetiden är ofta över två år, och många får vänta förgäves. Kliniker i Storbritannien betalar endast den donerande kvinnan en symbolisk ersättning på cirka 200 kr.
Även i USA har man oroats över den eskalerande marknaden för donerade ägg. Läs mer >> I Sverige är donation av ägg sedan januari 2003 tillåtet (läs mer >>), men ingen betalning utan endast kostnadsersättning utgår till den donerande kvinnan.
Källa: The Observer (www.observer.co.uk)