Enligt de lagar som gäller får vårdpersonal i dag endast söka i donationsregistret efter uppgifter om patientens donationsvilja efter att patienten har avlidit. Donationsrådet ska nu utreda om lagen ska ändras, så att det blir tillåtet att titta i donationsregistret redan innan en person har avlidit.
I Socialstyrelsens donationsregister har en och en halv miljon svenskar registrerat om de vill donera sina organ och vävnader. Enligt lagen har vårdpersonal i dag bara rätt att söka uppgifter om donationsviljan hos en person efter att hon eller han har avlidit. Detta sker då med hjälp av en transplantationskoordinator. Det är bara dessa, vävnadskoordinatorer och ett fåtal personer på Rättsmedicinalverket som har tillgång till Donationsregistret. En anmälan till registret har samma värde som ett ifyllt donationskort eller att ha meddelat sina anhöriga. Det är den avlidnes sista viljeyttring som gäller. Detta innebär att vårdpersonalen måste fråga de anhöriga om en anmäld viljeyttring till registret har ändrats.
Det finns dock läkare som anser att det vore bra om det fanns möjlighet att se i registret vilken inställning en patient har till organdonation redan innan han eller hon har avlidit. Frågan väcktes på ett etiksymposium som Donationsrådets etiska kommitté ordnade i oktober. Donationsrådets styrelse tycker att tanken är så intressant att man har beslutat att utreda om detta bör bli tillåtet.
– Vi vet att det här är en kontroversiell fråga. Därför tänker vi ta fram ett ordenligt beslutsunderlag, säger Donationsrådets verksamhetschef Åsa Welin till tidningen Dagens Medicin.
En av dem som som förespråkar lagändringen är Lars Berggren, överläkare på intensivvårdsavdelningen på Universitetssjukhuset Örebro, ordförande för uppdragsgruppen för organdonation inom Svensk förening för anestesi och intensivvård, samt ledamot i Socialstyrelsens etiska nämnd och i Donationsrådets etiska kommitté.
– Det finns alltid en gråzon i intensivvården, när du som läkare inser att det inte går att rädda livet på patienten. I den fasen skulle det ha viss betydelse att du kan ta reda på patientens inställning till organdonation. I en sådan situation kan du välja mellan två saker. Om patienten har en terminal hjärtsvikt eller lungsvikt kan du säga att detta är meningslös behandling – och avsluta den. Men vet du att patientens önskan är att donera organ, så tycker jag att det är oetiskt att avsluta behandlingen utan att tillgodose patientens önskemål.
Anders Rydvall, överläkare vid anestesi- och intensivvårdsavdelningen, samt donationsansvarig läkare vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå, har motsatt uppfattning och avråder starkt från att ändra lagen:
– Det här är ingenting man bör röra i. Det är en trovärdighetsfråga. Det ska inte finnas något som helst tvivel hos allmänheten och de anhöriga om att vården bedrivs fullt ut bara för patientens egen skull. I värsta fall åstadkommer en sådan förändring en tveksamhet hos allmänheten om vad målsättningen med vården egentligen är.
Anders Rydvall menar att förbudet mot att titta i donationsregistret före ett dödsfall inte är något stort problem i praktiken för sjukvården.
– Men att ändra lagen kan bli en jättestor fråga som kommer att oroa många.
Enligt Åsa Welin har ingen ledamot i Donationsrådets styrelse uttalat en åsikt för eller emot en lagändring. Hon bedömer att rådets utredning kan komma igång i höst.
Källa: Dagens Medicin (www.dagensmedicin.se)