Redaktören för en ledande brittisk bioetiktidskrift, Bioethics, presenterar ett kontroversiellt förslag: att lösa den växande organbristen med organdonation efter dödshjälp för hjärndöda eller medvetslösa patienter.
Professor Julian Savulescu och hans medarbetare Dominic Wilkinson hävdar i en onlineartikel, Should we allow organ donation euthanasia? Alternatives for maximizing the number and quality of organs for transplantation (10.1111/j.1467-8519.2010.01811.x), att deras förslag skulle kunna ge så många som 2 200 fler organ i Storbritannien varje år.
Artikelförfattarna anser det opassande att 450 människor dör i Storbritannien i väntan på organ. Människor som är vid liv eller är hjärndöda skulle kunna vara bra källor till organ, eftersom varje person kan donera organ till nio patienter. Organ som tas från levande patienter är mest lämpliga för transplantation, eftersom chanserna för en framgångsrik transplantation minskar när hjärtat slutar slå. Enligt idén skulle donatorer ge sitt samtycke till donationen innan de blev medvetslösa och organ bara tas från patienter som ändå snart skulle dö.
Om förslaget förverkligades skulle det innebära en revolution i medicinsk etik och praxis, medger artikelförfattarna, eftersom läkare alltid har varit förbjudna att döda patienter. Att förslaget godkänns av allmänheten anser de inte som sannolikt, men menar att om man skulle spara bara ett liv skulle det vara av stor moralisk betydelse. Många liv skulle kunna räddas även om endast en liten del av befolkningen valde organdonation efter dödshjälp, anser de. Organ från patienter i permanent vegetativt tillstånd skulle vara lika, om inte mer, användbara tycker Julian Savulescu och Dominic Wilkinson.
– Det finns ett annat, mer radikalt sätt att öka tillgången på organ. Vi skulle kunna överge regeln att organ först får doneras efter döden och låta organ tas från människor som inte är hjärndöda, men som har fått sådana allvarliga skador att de är permanent medvetslösa, liksom Terry Schiavo, som skulle få dö i alla fall om medicinsk behandling togs bort, menar Julian Savulescu och Dominic Wilkinson.
Källa: BioEdge (www.bioedge.org)