Två studier har kommit fram till att dödshjälp praktiseras i Belgien även på dementa eller komatösa patienter utan deras medgivande. Läkemedlen ges ofta av sjuksköterskor, som riskerar straffpåföljd.
Dödshjälp är för närvarande lagligt i Beneluxländerna och i de två amerikanska delstaterna Washington och Oregon. I Kanada pågår en het debatt om dödshjälp vilket nyligen föranledde två publikationer i tidskriften Canadian Medical Association Journal (CMAJ) om erfarenheterna i Belgien, där dödshjälp legaliserade 2002.
Studierna genomfördes 2007 i Flandern, där Kenneth Chambaere från Vrije Universiteit Bryssel gjorde ett stickprov bland de läkare som varit inblandade i 6 927 dödsfall (CMAJ 2010; doi: 10.1503/cmaj.091876). Den andra enkäten skickade Els Inghelbrecht från samma universitet till 1 265 sjuksköterskor (CMAJ 2010; doi: 10.1503/cmaj.091881). Enbart drygt hälften av läkarna svarade, vilket påverkar resultatens tillförlitlighet. Om man utgår från att läkare som genomför dödshjälp pga. oro inför juridiska påföljder trots lovad anonymitet avstår från att svara, är mörkertalet kanske ännu högre än de siffror som nämns i Kenneth Chambaere studie, skriver Deutsches Ärzteblatt.
I Belgien berodde två procent av alla dödsfall 2007 på dödshjälp som patienten begärt. Vid ytterligare 1,8 procent av dödsfallen genomfördes dödshjälp utan läkarens godkännande. Läs mer >> Det är skillnad på de två patientgrupperna; den gruppen som själv begär dödshjälp bestod främst av patienter under 80 år (79,6 procent), många befann sig i slutstadiet av en cancersjukdom (80,2 procent) och dödshjälpen utfördes i regel i patientens hem (50,3 procent). Till den gruppen som fick dödshjälp fastän de inte begärt det hörde främst patienter över 80 år (53 procent) som mestadels avled på sjukhus (67 procent) och som antingen var dementa eller komatösa. Denna grupp utsätts genom den belgiska lagen för en ökad risk att dödas tvärtemot deras tidigare yttrade vilja, anser Kenneth Chambaere.
Sjuksköterskornas svarsfrekvens, 75,8 procent, var betydligt högre än läkarnas. Deutsches Ärzteblatt menar att det kan bero på att sjuksköterskorna tror att de är på den säkra sidan juridiskt sett, vilket enligt Els Inghelbrecht kan vara en villfarelse. Dels var 48 procent av sjuksköterskorna delaktiga vid beredningen av läkemedlen och i 45 procent av fallen var det dem som gav den dödliga dosen, även om det i 98 procent av fallen var en läkare närvarade. Enligt belgisk lag måste läkaren ge läkemedlet, men i 12 procent av fallen gjordes det av sjuksköterskan, vilket är brottsligt.
Källa: Deutsches Ärzteblatt (www.aerzteblatt.de)