Två riksdagsledamöter från folkpartiet (fp) lade i fjol en motion om att utreda frågan om surrogatmödraskap för att öppna för en framtida legalisering. Motionen har fått diskussionen om surrogatmödraskap att blossa upp på nytt.
Det var riksdagskvinnorna Barbro Westerholm och Birgitta Ohlsson, som i slutet av 2007 lade motionen som är tänkt att öppna upp diskussionen om surrogatmödraskap, som i dag är förbjudet i Sverige. Ännu har inget parti officiellt tagit ställning i frågan, däremot har socialminister Göran Hägglund deklarerat att han inte tänker agera för att lagen ska ändras. Frågan behandlades i riksdagen senast 2003.
Birgitta Ohlsson (fp) är inte främmande för en legalisering.
– Absolut. Ett första steg blir att tillåta anhöriga att bli surrogatmödrar åt släktingar som av olika skäl inte kan föda fram ett barn. Men jag kan också tänka mig att gå längre, säger hon till tidningen Svenska Dagbladet.
Tillsammans med fp-kollegan Barbro Westerholm kräver hon i en motion till riksdagen att frågan utreds.
– Surrogatbarnen finns redan. Det går inte att fortsätta stoppa huvudet i sanden. Det är en etisk-moralisk fråga, anser Barbro Westerholm.
Internationellt är läget komplext. Många länder saknar lagstiftning, några säger ja med vissa begränsningar medan andra säger nej, men tillåter vissa undantag. I exempelvis Norge är det olagligt med surrogatmammor, men nyligen födde en norsk kvinna fram ett barn åt ett svenskt par med de norska myndigheternas goda minne. I bland annat Kanada, USA, Ryssland, Indien och Grekland är surrogatmammor tillåtna och även i Storbritannien, men då bara för gifta par som uttömt alla andra möjligheter att få barn.
Flertalet kvinnor som arbetar som surrogatmödrar är anställda av någon av de många förmedlingar som finns i länder där detta är lagligt. Totalt finns idag runt hundratalet sådana organisationer. Svenska Dagbladet skriver om en av de största amerikanska förmedlingarna, Circle Surrogacy, vars surrogatmödrar hittills fött fram 280 barn till väntande par och ensamstående i 32 olika länder. Sex av barnen har förmedlats till svenska par, ytterligare fyra stycken är på gång. Idag har förmedlingen 70 olika kvinnor som arbetar för dem. Kraven för att bli antagen som surrogatmamma är höga: förutom att vara friska och ostraffade måste kvinnorna ha fött egna barn, ha anhöriga som stödjer dem och hyfsad egen ekonomi. De testas också ingående av speciell expertis. Bara en på 30 sökande blir antagna. Blivande föräldrar får räkna med att betala motsvarande cirka en halv miljon kronor för tjänsten, varav surrogatmammans ersättning varierar mellan 120 000 och 180 000 kronor.
Källa: Svenska Dagbladet (
www.svd.se)