Tidskriften Science rapporterar att forskare i Europa, i samarbete med amerikanska kollegor, planerar nya kliniska studier med vävnad från aborterade foster i försök att behandla parkinsons sjukdom, trots växande skepsis.
I artikeln i Science (Vol. 326. no. 5951, pp. 358 – 359 DOI: 10.1126/science.326_358) ställer sig artikelförfattaren Constance Holden kritisk till de nya försöken med att fosters hjärnceller opereras in hos patienter med parkinson. Läs mer >> Kritiken är inte ny; redan 2001 publicerades en rapport från en klinisk studie som visade, att parkinsonpatienter som transplanterats med fosterceller inte nödvändigtvis blev bättre, utan att transplantationen för en del av patienterna ledde till försämringar.
Den europeiska forskningsgruppen bakom de nya försöken betonar att deras försök kommer att bli bättre kontrollerade på alla sätt än de som gjordes under 1990-talet.
– Vi tror att de tidigare studierna hölls vid en tidpunkt då flera tekniska aspekter inte var fullt utvecklade, säger Anders Björklund vid Lunds universitetssjukhus, som arbetar med transplantationer från foster. Neurologen Olle Lindvall, även han från Lund, säger att de nya försöken kommer att ge svar på frågan om varför behandlingen resulterar i större återhämtning hos vissa patienter än hos andra.
Constance Holden skriver i Science att när forskare för några år sedan jublade över embryonala stamcellers förmåga ansågs parkinsons sjukdom vara en av de främsta kandidaterna för stamcellsbehandling. Jublet har dock tystnat på många håll, och fastän den nya sortens stamceller iPS-celler (läs mer >>) har öppnat nya perspektiv, blir utsikten till möjliga försök med cellbehandling nu sämre i takt med att forskare får ny insikt om både svårigheterna med cellkulturer och komplexiteten i själva sjukdomen.
Ett stort antal forskare från hela världen försöker utveckla dopaminproducerande celler från djur, mänskliga embryonala stamceller eller iPS-celler. Dopamin är ett av de viktigaste signalsubstanserna för centrala nervsystemet, och det är de dopaminproducerande cellerna som bryts ner hos dem med parkinsons. På vissa håll finns dock ett växande tvivel huruvida celltransplantation någonsin kommer att visa klara fördelar för dem som drabbats av parkinsons, utöver det som kan uppnås med befintliga behandlingsmetoder, skriver Constance Holden. Forskare har även fått upp ögonen för att det inte bara är dopaminbrist som resulterar i parkinsons.
I Sverige visade en handfull patienter slående förbättringar upp till 14 år efter transplantationer med fosterceller under 1990-talet, och resultaten har övertygat en del forskare om att det är dags att försöka igen. Nya kliniska studier planeras nu för 2012, då patienter i en preliminär säkerhetsstudie kommer att få injektioner av hjärnceller från foster som aborterats i vecka sex-nio. Europeiska parkinsonforskare rapporteras vara allmänt entusiastiska över planerna, men reaktionen bland amerikanska forskare är blandade. Ted Dawson, professor i neurodegenerativa sjukdomar vid Johns Hopkins University i Baltimore, Maryland, är förvånad.
– Jag trodde det skulle bli ett moratorium [för fetal vävnadstransplantation] tills vi fått en bättre förståelse av transplantation med dopaminproducerande nervceller, säger han till Science.
Vissa forskare pekar också på att långtidsstudier som rapporterades förra året i tidskriften Nature Medicine visade att sjukdomsprocessen hos vissa patienter hade börjat påverka en liten del av transplantatet. En av de amerikanska stiftelserna för parkinsonforskning, Michael J. Fox Foundation, har numera blivit mycket mer försiktig med löften om cellterapi och satsar i ställer mer på läkemedelsutveckling än stamcellsforskning.
– Jag var helt naiv när jag kom till stiftelsen år 2002,
säger ordföranden Katie Hood till Science. Jag trodde allt handlade om stamceller; jag har inte helt förlorat hoppet om celltransplantationer, men jag tror inte att det är nära förestående.
Källa: Science (www.sciencemag.org)