Debatten om kloningens etiska gränser blommade upp förra veckan i Österrike efter en rapport av biologen Karl Illmensee i den österrikiska medicintidskriften Journal für Reproduktionsmedizin und Endokrinologie (1/2007) där han beskriver sina experiment med klonade mänskliga embryon.
Karl Illmensee påstår att han för två år sedan framgångsrikt implanterade en klonad äggcell i fyracellstadiet i en kvinna. Inför försöket tog läkarna en hudcell från kvinnans make och en äggcell från kvinnan. Hudcellen injecerades in i äggets cellkärna och efter sextio timmar inplanterades ägget i kvinnan. Försöket resulterade inte i någon graviditet, men Karl Illmensee är trots allt tillförsiktlig och tror att denna metod i framtiden ska kunna användas för att hjälpa ofrivilligt barnlösa till egna barn.
Reaktionen på publikationen i den ansedda medicintidskriften, som är den officiella tidningen för nio ledande föreningar för tyska, österrikiska och schweiziska reproduktionsläkare, blev starka. I bland annat de tyska tidningarna Der Spiegel och Frankfurter Allgemeine ifrågasattes målet med publikationen av ett etiskt så omstritt experiment. Wilfried Feichtinger, reproduktionsläkare i Wien och en av utgivarna av medicintidskriften Journal für Reproduktionsmedizin und Endokrinologie, försvarar dock både publikationen och kloningsexperimenten. Han menar att människan inte längre lever på medeltiden när kättare brändes upp. Det vore skenheligt och dumt att förvägra forskare rätten att publicera, inte minst med tanke på att han vill hjälpa förtvivlade människor till egna barn, menar Wilfried Feichtinger.
Den österrikiska organisationen för människolivet, Aktion Leben, fördömer Karl Illmensees experiment. Organisationens pressansvariga, Martina Kronthaler, säger att experimenten inte är etiskt försvarbara och att de är oansvariga gentemot de inblandande kvinnorna. Hon kräver därför en lag som förbjuder reproduktiv kloning i Österrike, det vill säga ett förbud mot den form av kloning som används för att föda fram en från givaren genetiskt identisk individ, vilket hittills endast gjorts med djur.
Medan åsikterna om terapeutisk kloning, där man genom kloning skapar embryon för forskningsändamål, är olika, avvisar majoriteten av forskare reproduktiv kloning. Markus Hengstschläger, genetiker vid det medicinska universitetet i Wien, menar att detta inte enbart har etiska grunder utan även biologiska. Före fåret Dolly, som var det första klonade däggdjuret som föddes, gjordes 277 misslyckade kloningsförsök. För vissa arter fungerar kloning någorlunda bra, men just kloning av människor och apor är problematiskt. Djurförsök har visat att klonade djur, om de föds levande, i regel föds med svåra missbildningar som fel på hjärta, lunga, njurar eller immunsystemet. Klonade kor och får, vilka är enklast att klona, har alltid för högt födelsevikt, vilket i forskarkretsar kallas för Large Offspring Syndrom.
Det är inte första gången att biologen Karl Illmensee kommer med kontroversiella påståenden. Redan 1981 publicerade han i samarbete med amerikanen Peter Hoppe i medicintidskriften Cell, resultaten av de första framgångsrika försöken med klonade möss. När dessa försök inte gick att upprepa anklagades han för fusk, och en undersökningskommitté förklarade experimentet för vetenskapligt värdelöst. År 2001 uppträdde Karl Illmensee som vetenskaplig rådgivare till den ökände italienske läkaren Severino Antinori, som samma år påstod ha klonat den första människan.
Källor: Die Presse (www.diepresse.com) och Die Tagespost (www.die-tagespost.com)