Svenska Läkaresällskapet planerar att under nästa år ge ut nya riktlinjer som ger svårt sjuka ökade möjligheter att avbryta sin behandling. Riktlinjerna ska även göra det klarare i vilka fall läkare kan avstå från eller avbryta inledd behandling.
De nya rekommendationerna kommer att uppmana läkare att följa livstestamenten, säger Niels Lynöe, ordförande i Läkaresällskapets delegation för medicinsk etik och professor i medicinsk etik, till Svenska Dagbladet. En patient som vill avbryta dialys eller vård i respirator ska kunna göra detta. Nils Lynöe betonar dock att riktlinjerna inte är en öppning för att läkare ska kunna ge patienter giftinjektioner som i Nederländerna.
I januari kommer Läkaresällskapets delegation för medicinsk etik att skicka ut en enkät om dödshjälp till 1 200-1 400 läkare i hela landet för att mäta opinionsläget inom läkarkåren. Åsikterna om dödshjälp är delade; tidigare undersökningar har visat att cirka 20 procent av läkarna är för dödshjälp.
Eva Bågenholm Nilsson, ordförande i Sveriges Läkarförbund, anser att dödshjälp är ett misslyckande och att den palliativa vården i stället bör förbättras. Hon vill även öka patientens medbestämmande i vården. Ole Hartling, överläkare och ordförande i det etiska rådet i Danmark, som är rådgivande till folketinget, berättar för Svenska Dagbladet att rådet är helt eniga i sitt motstånd till dödshjälp, trots att man i de flesta andra frågor är oense. Han anser inte att lagstiftningen kan ändras för att enstaka personer reser till Schweiz för att avsluta sina liv på en självmordsklinik.
Tore Nilstun, professor i medicinsk etik, har skrivit boken Att få hjälp att dö, där han argumenterar emot att dödshjälp legaliseras. – Det är nästan omöjligt att sätta upp bra kriterier för att inte missbruk uppstår, att garantera insyn och kontroll är svårt. I Nederländerna har de som får dödshjälp blivit allt yngre, lite över 60 år, och det var inte tanken, säger Tore Nistun i en kommentar till Svenska Dagbladet.
Källa: Svenska Dagbladet (www.svd.se)