Ett nytt EU-direktiv kan göra att betydligt färre hjärtklaffar och hornhinnor från avlidna kan tas till transplantation, vilket kan leda till vävnadsbrist.
Enligt det nya direktivet, som ska träda i kraft senare i år, måste blodprov tas från alla avlidna vävnadsdonatorer senast 24 timmar efter döden. Provet ska utesluta att donatorn är smittad med bland annat hiv, syfilis, hepatit C eller hepatit B, rapporterar tidningen Dagens Medicin. Per Fagerholm, professor och ögonläkare vid Universitetssjukhuset i Linköping, befarar att i princip hela donationsverksamheten måste läggas ner om regeln blir absolut.
I dag testas alla avlidna, men det finns inget krav att det måste ske inom ett dygn. Exempelvis kan hornhinnor tas upp till två dygn efter dödsfallet. Problemet, enligt Per Fagerholm, är alla donationer från de rättsmedicinska avdelningarna. De utgör i dag runt hälften av de 500–600 hornhinnor som doneras i Sverige varje år. Per Fagerholm menar att det ofta handlar om långa transporter och många led innan eventuella prover kan tas. Förutom att patienten måste utredas måste samtal med anhöriga ske, vilket gör det svårt att testa donatorer inom 24 timmar.
Även Torsten Malm, överläkare i barnhjärtkirurgi och medicinskt ansvarig för vävnadsbanken i Lund, är orolig. Han menar att hälften av alla donatorer för hjärtklaffar kommer att försvinna om den här regeln införs. Nu tas hjärtklaffar upp till två dygn efter dödsfallet.
– I dag väljer vi ut hjärtklaffar genom en noggrant kontrollerad process och vi anser inte att 24-timmarsregeln är medicinskt motiverad. Vi har mycket lång erfarenhet av det här, och den säger oss att det är säkert.
Donationer av hud berörs också av direktivet. Idag kan hud tas upp till fyra dagar efter dödsfallet. Enligt Alexandra Karström, vd för vävnadsföretaget Karocell, kan 24-timmarsregeln äventyra hela företagets verksamhet.
– Det hänger helt på hur föreskrifterna utformas. Om regeln inte går att mjuka upp kommer den att bli förödande. I dag är det bara ett par procent av våra prover som tas inom ett dygn, säger hon.
Varje år behöver mellan 60 och 100 vuxna och 40-60 nyfödda barn nya hjärtklaffar. Hjärtklaffar får tas från avlidna under förutsättning att de var under 70 år när de avled. Dessutom krävs att de uttryckt vilja att donera. Regeln för hornhinnor är att den avlidne måste vara mellan 15 och 100 år och inte har lidit av någon ögonsjukdom eller neurologisk sjukdom. Transplantation av hornhinnor är den vanligaste transplantationsformen i Sverige. Transplanterad hud används i första hand till personer med svåra brännskador. Hud kan enligt dagens reglering tas upp till fyra dygn efter dödsfallet.
Socialstyrelsen håller nu på att utarbeta nya svenska föreskrifter. De ska utgå från den lagändring som kommer att bli följden av det nya EU-direktivet. Målet är att den nya lagen ska träda i kraft den 1 juli i år.
– Det här är ett direktiv som Sverige måste följa. Vi kan ha hårdare regler än vad direktivet föreskriver, men vi kan inte mjuka upp dem, säger Torsten Berglund, utredare vid Socialstyrelsens smittskyddsenhet.
Torsten Berglund påpekar att det finns en skrivelse i direktivet som säger att läkare i vissa fall kan frångå 24-timmarsregeln, dock endast efter noggrann riskbedömning och dokumentation.
Källa: Dagens Medicin (www.dagensmedicin.se)