Nytt hopp för kvinnor om att få barn efter cancerbehandling

publicerad 30 september 2004 Många cancerformer som drabbar barn och unga kan idag botas på ett helt annat sätt än tidigare med hjälp av kemoterapi och strålbehandling. Tyvärr är livmodern ofta känslig för dessa terapier och behandlingar varför sterilitet inte är en ovanlig bieffekt för kvinnor.

Det ser dock nu ut som att man inom snar framtid kommer att kunna avhjälpa detta. Enligt en nyligen publicerad artikel i medicintidskriften The Lancet har en kvinna som blivit steril av en cancerbehandling fått tillbaka sin fruktsamhet och fött barn. Innan hon påbörjade behandlingen med cellgifter och strålning, som räddade hennes liv, men som också gjorde henne steril, tog man ut äggstocksvävnad, som frystes ner. Ifjol tinades den nedfrysta äggstocksvävnaden upp och sattes, i flera omgångar, tillbaka i hennes kropp med titthålsteknik. Fem månader senare återfick hon regelbunden ägglossning, efter elva månader var hon gravid och i mitten av september föddes en flicka med namnet Tamara vid Cliniques Universitaires Saint-Luc i Bryssel. Kvinnan, som är först i världen med att få ett eget biologiskt barn på detta sätt, är en nu 32-årig belgiska, som 1997 insjuknade i svår lymfkörtelcancer.

Rapporten väcker hopp om att sterilitet och ett liv utan egna biologiska barn inte längre ska behöva vara priset som många unga kvinnor måste betala för en livräddande cancerbehandling. Professor Jacques Donnez vid Louvains katolska universitet i Bryssel, som leder forskningen, menar att detta öppnar nya perspektiv för unga cancerpatienter som riskerar att äggstockarna slås ut i förtid. Han menar även att nedfrysning av äggstocksvävnad bör erbjudas alla unga kvinnor som diagnosticeras med cancer.

Forskargrupper i olika delar av världen arbetar sedan flera år med att utveckla metoder för att kvinnor, som blir sterila genom cancerbehandling, ska kunna få egna biologiska barn. Ett alternativ till en transplantation, som bland annat forskare vid Karolinska universitetssjukhuset försöker få fram, är att i laboratoriet stimulera ägganlagen i den uttagna äggstocksvävnaden att mogna så att äggen kan användas vid provrörsbefruktning. De belgiska resultaten är dock, förutom att vara de mest etiskt försvarbara, de som först lyckats.

Framgångsrika transplantationer av vävnad från äggstockarna, som lett till återställd fruktsamhet och barnafödande, har tidigare gjorts i försök på bland annat råttor, får och apor. Men aldrig tidigare har en kvinna fått barn tack vare metoden.

Källa: Cliniques universitaires Saint-Luc (www.saintluc.be)
 och The Lancet (www.thelancet.com)

 


Utskriftsvänlig version           Tipsa en vän