Storbritannien är ett av de länder där diskussionen om legalisering av eutanasi gått varm. Läkarkåren går emot, men nu framkommer det att så många som 16 procent av alla som dör i landet är sederade.
Det är nya siffror från the London School of Medicine and Dentistry som visar att i hela 16,5 procent av alla dödsfall i Storbritannien gäller sederade patienter. Den höga siffran är unik för Storbritannien, och nu väcks misstankar om att sedering missbrukas och används som en form av ”långsam eutanasi”. Läkaren Nigel Sykes, verksamhetschef vid ett hospice i södra London, som har över 1 000 patienter om året, är oförstående till de höga siffrorna:
– Djup sedering, på det sättet att man vill göra någon omedveten om omgivningen, att man sover, är något som ytterst sällan behövs, säger han till The Times. Enligt honom är sedering lämpligt för patienter som är mycket förvirrade eller väldigt upprörda, men bara när inget annat hjälper.
Professor Clive Seale, som står bakom undersökningen, är också förvånad över hur vanligt sedering är i Storbritannien. Han pekar på Nederländerna och Belgien, där man regelbundet registrerar sedenringar, men där det bara är hälften så vanligt som i Storbritannien. Andelen sederingar ökar dock i båda länder. En förklaring till varför andelen terminalt sederade ökar i Nederländerna tror läkaren Judith Rietjens från Erasmusuniversitetet i Rotterdam är att allmänläkare mer och mer går över från eutanasi till djup sedering. Trenden ses framförallt hos allmänläkare som har hand om cancerpatienter, och Judith Rietjens berättar att det är just bland de läkargrupper där sedering ökar som eutanasi minskar. Clive Seale har liknande misstankar:
– Det finns övertygande bevis från Nederländerna och Belgien som visar att eutanasi för ganska många läkare är väldigt känslomässigt upprivande och etiskt svårt, och de upptäcker att det är lättare att försänka en patient i oavbruten, djup sömn, säger han.
Det finns en hel del som befarar att sedering missbrukas i Storbritannien. Läkaren Philip Harrison, som numera bor i Nya Zeeland, skrev nyligen om sin far, som dog på sjukhuset Doncaster Royal Infirmaty, och som försänktes i djup sedering utan att bli tillfrågad och därför aldrig fick tillfälle att säga adjö till sin familj. Philip Harrison kom till sjukhuset två timmar innan pappan dog, och är säker på att pappan skulle ha varit förfärad över att veta att han aldrig fick se sin familj, även om de kom för att ta farväl. Ingenstans, berättar Philip Harrison, finns något som pekar på att han hade ont eller var upprörd eller verkligen behövde sövas. Han har nu bett sjukhuset att se till att det inte upprepas.
Nigel Sykes poängterar att det inte finns någon ursäkt för läkare att medvetet sedera en patient som alternativ till eutanasi bara för att han eller hon inte kan komma på något annat, och pekar på den specialiserade palliativa vården, som nu finns tillgänglig i hela landet. Han manar till fortsatt forskning om hur ofta sedering egentligen används, vem som använder det och varför.
Källa: The Times (
www.thetimes.co.uk)
Fotnot: Enligt en svensk studie, som publicerades i Läkartidningen i våras (
läs artikeln >>) var det i fjol av 2 000 patienter i specialiserad palliativ vård endast 22 (1 procent) som blev sederade med sänkt medvetandegrad.