Läs mer >>
I ett brev till akademins president biskop Sgreccia, med anledningen av mötet i februari, uppmärksammade påven Johannes Paulus II nödvändigheten av att se varje människa som en avbild av Gud själv. Detta är människan i varje moment av livet, från konception till naturlig död, påpekade påven. Konsekvensen är att alla människor skall bli sedda och respekterade i alla hälsolägen, också som skröpliga eller invalida.
Frågorna som behandlades under mötet var:
Biskop Elio Sgreccia sade i sin presentation att termerna livskvalitet och hälsa har blivit något av ett absolut mått som lett till något som liknar ett förgudligande av hälsan. Han noterade att dessa termer återger ett starkt inflytande av utilitaristisk filosofi som är vida utbredd. Detta har lett till en tro på att människor som inte verkar ha den minsta livskvalitet, inte heller förtjänar att hållas vid liv. Följaktligen föreslås eugeniska mått för att välja bland dem som ska hållas vid liv och dem som ska förnekas vård eller dödas genom eutanasi.
Idén att liv kan bedömas efter livskvalitet går tillbaka till de gamla grekiska filosoferna, sade Alfonso Gomez-Lobo, professor i metafysik och moralfilosofi vid Georgetown University i Washington D.C. Han menade att livskvalitet är ett koncept som täcker många aspekter av livet, men när det gäller hälsa har förväntningar om låg livskvalitet fått rättfärdiga eutanasi. Att påstå att man gynnar någon genom att döda denne är ju ändå fullständigt fel, menade Alfonso Gomez-Lobo.
En person som lider av sina hälsoproblem har fortfarande ett grundläggande gott liv, eftersom det är hälsan som är problemet och inte livet. Livet är något annat än allt ont som personen måste genomgå, fortsatte professorn. Att en utomstående observatör kan avgöra om ett liv är värt att leva är en oacceptabel förmodan.
Ett förbud att döda en harmlös person baseras på respekten för personens värdighet, sade Alfonso Gomez-Lobo. Den värdighet är logiskt sätt oberoende av, och kan inte reduceras till, en fråga om livskvalitet, eftersom värdighet är en inneboende egenskap som inte medger gradering. I själva verket har de lidande och de svaga speciella krav på oss och livskvaliteten hos en patient förändrar inte dessa krav, menade Alfonso Gomez-Lobo.
En fråga som behandlades var vad som skall göras med personer i vegetativt tillstånd. Frågan togs upp av Gian Luigi Gigli ordförande för världsorganisationen Katolska läkare och Mariarosaria Valente, chef över avdelningen för neurosvetenskap vid sjukhuset Santa Maria della Misericordia i Udine i Italien
Efter att ha analyserat nuvarande situation kom de fram till att tilltron till teknologins makt att förbättra livskvaliteten och en brist på moraliska principer går samman. Dessa tekniska angreppssätt medför att varje handling är etisk om den är resultatet av ett fritt val och varje handling blir legitim om den är till nytta för samhället.
Det finns fortfarande viktiga kliniska osäkerheter kring definitionen på vegetativt tillstånd, vilket ofta leder till feldiagnoser. Till exempel är det svårt att skilja på vegetativt tillstånd och permanent vegetativt tillstånd. I det senare fallet är återhämtning inte väntad men skiljelinjen mellan de två är inte klarlagd. Det finns väldokumenterade fall där patienter har återfått medvetandet trots att deras vegetativa tillstånd uppfyllt kriterierna för permanent vegetativt tillstånd, förklarade Gian Luigi Gigli och Mariarosaria Valente.
Förespråkarna för rätten till att dö hävdar att matsonder bör tas bort när ett permanent vegetativt tillstånd konstaterats. Därmed är tillförseln av mat och dryck omdefinierad som medicinsk behandling, snarare än ett tillfredställande av ett basbehov. Då kan också den oundvikliga döden till följd av uttorkning anses som en naturlig död. Men i den situationen dör patienten inte på grund av det vegetativa tillståndet utan som följd av en avsiktlig handling, menade de två läkarna. De förklarade att förståelsen för hur vi kommit fram till att avsiktligen välja döden för någon i detta stadium hänger ihop med betydelsen av kvaliteten av livet. Ofta är måttet av livskvalitet reducerat till förmågan att producera och att vara till nytta. Därmed menas också att insatsen för att förbättra sjuka, som aldrig kommer att gå tillbaka till ett produktivt liv, anses som slöseri.
Gian Luigi Gigli och Mariarosaria Valente varnar att indragandet av mat och vätska för människor i permanent vegetativ tillstånd kan leda till en farlig attityd i läkarkåren, eftersom det utgör i de flesta länder den fortfarande existerande barriären som motsätter sig en legalisering av eutanasi. I längden kan även förtroendet mellan patient och läkare bli förstört om det finns läkare som är angelägna om att påskynda döden.
Frågan om vad livskvalitet innebär för nyfödda och mentalt handikappade togs också upp vid det årliga mötet för den påvliga akademin för livet i Vatikanen.
Nyfödda är högst sårbara och oförmögna att bedöma sin situation och uttrycka sina krav, sade Patricio Ventura-Junc, ledare för Center for Bioethics vid påvliga universitetet i Santiago i Chile. Under de senaste årtiondena har neonatalvården gjort enorma framsteg. Många omogna funktioner hos för tidigt födda barn kan temporärt lösas med hjälp av teknik. De etiska problemen är att bedöma om man ska ge eller avstå från behandling i vissa situationer, sade Patricio Ventura-Junc. Många föräldrar har svårt att förstå den medicinska information som ges och svårt att fatta beslut. Generellt sett är dock föräldrar mer inriktade på att rädda barnet än läkarna. I det läget har åsikterna och värderingarna hos den ansvarige läkaren ett stort inflytande på föräldrarna, menade Patricio Ventura-Junc.
Professor Wanda Poltawska, psykiater vid teologiska institutionen vid universitetet i Krakow i Polen, talade om de mentalt handikappades situation. En människa är alltid en människa oavsett hans eller hennes stadium av fysisk eller mental utveckling, sade hon. Familjer med en mentalt sjuk person är ofta splittrade över hur de på bästa sätt hanterar problemet. För att bära bördan, behöver familjemedlemmarna förstå meningen med lidandet. Livets början och slut ligger i Guds hand, vilket är viktigt att komma ihåg när man blir konfronterad med en sådan situation. När vi manipulerar människans konception eller död överskrider vi våra befogenheter, fastställde Wanda Poltawska. Hon sade vidare att handikappade är en utmaning för samhället. Dessutom är våra attityder gentemot de sjuka, de gamla och de handikappade, ett tecken på det värde vi själva har.
Källa: Zenit (www.zenit.org)