Enligt Dagens Medicin har Rättsliga rådet de senaste tre åren bifallit ett ökande antal ansökningar om sena aborter, alltså aborter som utförs efter den 18:e graviditetsveckan. Rättsliga rådet för abort- och steriliseringsärenden är den instans, som ger tillåtelse till de aborter som ska göras efter utgången av den 18:e graviditetsveckan, till och med utgången av de 22:a graviditetsveckan, för vilket det krävs ”synnerliga skäl”. Kuratorer och läkare på sjukhusens abortkliniker gör för dessa fall en utredning som läggs fram för rådet, med uppgifter om vilka skäl som åberopas. Rådet består av sex medlemmar och utgörs av domare, psykiatrer, gynekologer och kuratorer med erfarenhet av abortrådgivning.
Ofta är det fosterskador, som upptäcks vid ultraljud och fostervattensprov, som ger föräldrarna och Rättsliga rådet underlag för ställningstagandet. Dessutom finns det ett antal sociala skäl som kan åberopas, och det är enligt Dagens Medicin dessa skäl som de senaste åren i allt högre utsträckning läggs fram. Allt oftare beviljas nu abort för flickor med utländska föräldrar, som inte skulle tolerera att deras dotter blir gravid med fel pojke. För att skydda flickan från sin familj beviljas aborter i sådana fall allt senare och allt oftare. En annan grupp som oftare söker sen abort av sociala skäl är utländska medborgare med svagare anknytning till Sverige. I fjol ansökte 79 kvinnor om detta, och 71 av dem fick sin ansökan beviljad.
En abort som görs efter den trettonde graviditetsveckan anses vara en sen abort, och ju senare i graviditeten aborten görs, desto mer liknar den en förlossning. Ungefär en halv procent, eller knappt 200, av de aborter som årligen görs i Sverige sker efter graviditetsvecka 18. Den bortre gränsen för abort går vid 22 fullgångna graviditetsveckor, och i fjol biföll Rättsliga rådet sex fall av abort i vecka 22. I samtliga fall hänvisades till fosterskador.
Källa: Dagens Medicin (www.dagensmedicin.se)