Spanien har fått sitt första reservdelssyskon

Den spanske pojken Andrés föddes för sex år sedan med den ärftliga blodsjukdomen talassemi, som drabbar de röda blodkropparna och medför ett kontinuerligt behov av blodtransfusioner. För att hålla pojken vid liv har han därför fått regelbundna transfusioner, men liksom för de flesta med denna form av talassemi, beta-talassemi, är risken ändå stor att han kommer att dö tidigt.

Spanien tillåter sedan två år tillbaka PGD/HLA, preimplantatorisk genetisk diagnostik, som innebär att en genetisk undersökning görs av befruktade ägg innan de implanteras i kvinnans livmoder för att hitta embryon som är genetiskt kompatibla med syskonet. Man väljer ut embryon med samma vävnadstyp som det sjuka syskonet för att hoppas kunna rädda syskonet. På så sätt valdes Javier ut som embryo för att rädda sin storebror, och föddes för en vecka sedan i Sevilla. Inom kort kommer läkare att transplantera blodstamceller från Javiers navelsträngsblod till Andrés benmärg, och förhoppningen är att Andrés kommer att bilda nya friska blodceller som botar honom. Läkarna ger metoden en chans på mellan 70 och 90 procent, och om allt går bra kommer Andrés om fem år att kunna vara frisk.

Att använda syskon för att rädda livet på äldre syskon är en mycket omstridd metod, som endast är tillåten i ett fåtal länder, däribland Spanien, Sverige, USA, Belgien och Storbritannien. I Sverige har inga barn ännu fötts efter PGD/HLA; dock har några få par med drabbade barn fått grönt ljus från Socialstyrelsen att påbörja assisterad befruktning och PGD/HLA. Några länder, till exempel Tyskland, har genom lagstiftning förbjudit tekniken. Katolska kyrkan vänder sig mot metoden, då hon, med många andra, menar att tekniken medför en utgallring av människor och att man inte kan lägga bördan att rädda ett syskon på ett barn. Det är dessutom långt ifrån säkert att behandlingen med reservdelssyskonets blod alltid fungerar.

Källa: Frankfurter Allgemeine (www.faz.net)