Rådet valde på eget initiativ att yttra sig, och föreslår att den rättsliga regleringen i Sverige bör förtydligas och att PGD bör få användas i något större utsträckning än vad som nu är medgivet.
Rådet föreslår också att så kallad preimplantatorisk genetisk screening, PGS, bör kunna få tillämpas i forskningssammanhang, efter medgivande av en etikprövningsnämnd i enlighet med lagen om etisk prövning av forskning som avser människor, som trädde i kraft den första januari 2004.
Rådet konstaterar att PGD-tekniken utvecklats och att nya användningsområden kommer att kräva fortsatta etiska ställningstaganden. Rådet avser bl.a. att särskilt uppmärksamma PGD/HLA, som rådet denna gång inte tagit ställning till. Med detta avses att man genom PGD-teknik hjälper föräldrar till ett svårt sjukt barn att försöka få ett syskon med en sådan genuppsättning att det skulle kunna bli donator.
En ledamot, Chatrine Pålsson (kd), avgav en reservation, och två sakkunniga, Daniel Brattgård och Sture Gustafsson, styrelseledamot i Respekt, avgav särskilda yttranden.
Bakgrund PGD betyder preimplantatorisk genetisk diagnostik och utförs i samband med IVF (in vitro fertilisering eller provrörsbefruktning). Diagnostiken innebär att ett embryo undersöks genetiskt innan det implanteras i kvinnan. PGD ger möjlighet att få fram fullständiga upplysningar om det blivande barnets arvsmassa. Det innefattar därmed potentiellt en stor mängd information, som dock ofta är svår att tolka.
Än så länge är metoden av störst intresse för sådan genetisk information som man vet är kopplad till allvarliga sjukdomar eller handikapp. När det i ett enskilt fall finns en förhöjd risk för att ett sådant anlag skall nedärvas, kan detta anlag eftersökas och embryon med anlaget väljas bort och förstöras. Så använd är PGD ett alternativ till mer traditionell fosterdiagnostik som t.ex. ultraljusdundersökningar.
PGD kan också användas som ett rutininslag vid behandling för ofrivillig barnlöshet. Samtliga embryon undersöks då genetiskt i syfte att i varje enskilt fall använda det embryo som har störst chans att leda till en lyckat graviditet. Det finns nämligen viss kunskap om genetiska faktorer som har betydelse för om implantationen skall lyckas och för missfallsrisken.
Med hjälp av den kunskapen kan man välja de från dessa synpunkter mest lämpade av de befruktade äggen. Eftersom denna metod innebär att alla befruktade ägg undersöks med PGD kallas den preimplantatorisk genetisk screening, PGS. Riksdagen antog 1995 mycket restriktiva riktlinjer för hur PGD skall få användas i Sverige, och endast ett fåtal PDG undersökningar görs årligen.
Mer information samt yttrandet finns på: www.smer.se
Källa: Statens Medicinsk-Etiska Råd (SMER)