Sedan 1 januari 2004 har Sverige haft en lag om etikprövning av forskning som avser människor. Lagen omfattar forskning på levande personer, men också t.ex. forskning på avlidna och på biologiskt material från människor, samt forskning som innebär hantering av känsliga personuppgifter.
Kritiker har dock påpekat att lagen är ofullständig; bland annat faller studier, som kan skada människor men där syftet inte har varit att skada, utanför det som enligt lagen ska etikprövas. Därför föreslår regeringens utredare nu i ett betänkande till regerringen en ny definition på vad som i lagens mening ska betecknas som forskning.
- Vi föreslår att definitionen av forskning i lagens mening bör vara »vetenskapligt systematiskt sökande efter ny kunskap«. Då innefattas alla underavdelningar som idag finns då man vill definiera forskning, beroende på forskningsområde, syften etc, säger Erik Lempert, som är ansvarig för utredningen.
– Det är en definition som tydliggör var gränsen för etikprövning går. Det pågår exempelvis en diskussion om huruvida elevarbeten ska etikprövas, men med vår föreslagna definition är det verksamheten, inte formen, som avgör vad som bör etikprövas. Dessutom blir det tydligt för allmänheten vad forskning som ska etikprövas innefattar.
Erik Lempert föreslår också en ny modell för att utse ledamöter i prövningsnämnderna. Den nuvarande modellen, då regeringen utser samtliga ledamöter, anses vara för oflexibel med tanke på den stora omsättningen av ledamöter; bara i Uppsala etikprövningsnämnd har ett 10-tal ledamöter lämnat sina uppdrag sedan starten den 1 januari 2004. Utredningen föreslår i stället att Vetenskapsrådet utser de vetenskapliga ledamöterna, efter förslag från universiteten, och att länsstyrelserna utser lekmännen. Nämndernas ordförande, liksom den centrala etikprövningsnämndens ordförande och ledamöter, föreslås dock även i fortsättningen utses av regeringen.
Källa: Läkartidningen (www.lakartidningen.se)