Turerna kring Piergiorgio Welbys död ett par dagar före julafton var många och vida rapporterade av media i hela Europa. Anledningen var att han på grund av en svår muskelsjukdom mot slutet av sitt liv endast kunde röra sina ögonlock, vilket ledde till att han bad att hans respirator skulle stängas av. Hans önskan tolkades dock av en italiensk domstol som en begäran om eutanasi och förvägrades, då eutanasi är förbjudet i Italien.
Piergiorgio Welby hade legat i respirator sedan 1997. I höstas skrev han ett öppet brev till president Giorgio Napolitano och bad att få dö genom att stänga av respiratorn. Hans vädjan utlöste en intensiv dödshjälpsdebatt i Italien och fallet beskrevs även i media utanför Italien. Domstolens beslut kritiserades, då man menade att fallet inte gällde eutanasi utan en sjuk människas rätt att vägra fortsatt behandling. Denna åsikt framfördes även av katolska bioetiker som pekade på, att respiratorn hör till de extraordinära medel som det inte finns någon moralisk plikt att använda när det föreligger fara för liv. Mannen skulle dö i sviterna av sin sjukdom, inte av en yttre orsak, som är fallet med eutanasi, där dödsorsaken kommer utifrån, d.v.s. från sprutan med den giftiga och livsutplånande substansen.
En av mannens läkare trotsade i december domstolens beslut om att fortsätta den livsuppehållande behandlingen. Läkaren stängde av respiratorn efter att hans patient hade fått smärtstillande medel, och mannen var sövd när han dog.
När det lokala stiftet i Rom efter Piergiorgio Welbys död förvägrade honom en katolsk begravning blev protesterna högljudda, och till begravningen, som förrättades borgerligt, kom tusentals deltagare som ville manifestera sina protester mot kyrkan, vilket rapporterades flitigt av media. Vad som dock inte framkom i rapporteringen var anledningen till att den lokale biskopen inte gav sin tillåtelse till att begravningen skulle förrättas i kyrkan. Anledningen var inte Welbys beslut att inte fortsätta sin behandling, vilket många felaktigt antog, utan att han i många år aktivt arbetat för att assisterat självmord ska tillåtas, och att han därmed medvetet arbetat mot kyrkans lära i frågan om eutanasi. Stiftet poängterade i ett uttalande, att beslutet inte var en reaktion på Welbys död utan ett resultat av hans tidigare kampanjer för laglig eutanasi.
Kardinal Javier Lozano Barragan, ordförande för Påvliga rådet för hälsovård, observerade även i ett uttalande i samband med händelserna att medicinsk behandling kan bli till ”terapeutisk misshandel” när behandlingen endast förlänger lidandet för en döende patient.
Källa: Life Site News (www.lifesitenews.com)