Tidigare studier har visat att så många som 40 procent av de patienter som ges diagnosen permanent vegetativt tillstånd är feldiagnostiserade. En ny studie från Belgien bekräftar detta.
Skillnaden mellan diagnoserna minimalt responsivt tillstånd och permanent vegetativt tillstånd kan betyda liv eller död, eftersom man vid permanent vegetativt tillstånd i många länder kan få rätt att avsluta den livsuppehållande behandlingen. Två berömda fall med avbruten livsuppehållande behandling var amerikanskan Terry Schiavo (läs mer >>), som avled våren 2005 och den italienska kvinnan Eluana Englaro, som avled i vintras (läs mer >>).
En forskningsgrupp vid universitetet i Liège i Belgien har nu visat, att diagnoserna av svårt hjärnskadade patienter i en stor del av fallen inte är så säkra som man kan tro. Av de patienter som ingick i undersökningen var det hela 40 procent som felaktigt bedömts vara i ett permanent vegetativt tillstånd.
Att skilja mellan olika grader av koma och vegetativt tillstånd är mycket svårt, och 1996 gjordes en studie vid Royal Hospital for Neurodisability i London som visade, att 40 procent av de patienter vid sjukhuset som hade fått diagnosen vegetativt tillstånd var feldiagnostiserade. Sedan dess har man infört diagnosen minimalt responsivt tillstånd för patienter som är något bättre än dem i vegetativt tillstånd och visar flyktiga tecken på medvetande, samt infört detaljerade skalor för patienter med hjärnskador, som med hjälp av kliniska tester ska kunna hjälpa läkare att ställa rätt diagnos. Läs mer >>
Studien från Liège visar dock att många av de hjärnskadade patienterna felbedöms. I studien ingick 103 patienter, och man jämförde den diagnos de fått av sjukhuspersonalen med den diagnos de fick enligt bedömningsskalorna för komapatienter. Av de 103 patienterna hade 44 fått diagnosen vegetativt tillstånd av personalen, men 18 av de 44 var enligt komaskalan i själva verket i ett minimalt responsivt tillstånd. Felbedömningen var alltså 40 procent, den samma som i undersökningen i London 13 år tidigare. Ännu mer skrämmande var att fyra av de 40 patienter som blivit diagnostiserade med minimalt responsivt tillstånd i den belgiska studien faktiskt hade vaknat upp och kunde kommunicera, något deras läkare inte hade lagt märke till.
Den läkare som ansvarade för den aktuella studien, Steven Laureys, konkluderar att neurologer hellre använder godtyckliga kriterier än dem som finns på komaskalan, samt att några ännu inte verkar ha tagit till sig den relativt nya diagnosen minimalt responsivt tillstånd. Steven Laureys pekar på faran i godtyckliga diagnoser, då de är mer känsliga för externa påtryckningar från t. ex. försäkringsbolag, som föredrar diagnosen vegetativt tillstånd, eftersom den inte kräver någon dyr rehabilitering.
Källor: The Economist (www.economist.com) och BioMed Central (www.biomedcentral.com)
Fotnot: Koma eller medvetslöshet uppstår efter svåra hjärnskador. Det kan uppdelas i olika stadier och tillstånd beroende på hur stora delar av hjärnan som är förstörda. Medvetslöshet i mer än sex timmar bedöms som svår. Koma kan pågå i flera veckor, därefter vaknar vissa drabbade upp, andra dör och ett fåtal hamnar i det som kallas vegetativt tillstånd, som delas upp i bl.a. minimalt responsivt tillstånd, då vissa viktiga delar av hjärnan är oskadade men inte aktiva, eller permanent vegetativt tillstånd, då medvetenheten är helt utslagen.